Den här utflykten valde jag att göra med Peru Hop. Ett bussbolag som i huvudsak verkar erbjuda flexibla bussbiljetter i Peru samt en bit in i Bolivia, med upphämtning från hotell. Men när det gäller Titicaca-sjön erbjöd dom även en prisvärd utflykt som jag valde att boka. På appen kan jag se en tydlig plan för dagen, och kommunikationen på Whatsapp är jättebra.
Sent på kvällen tar jag en taxi från mitt hotell till Peru Hops bussterminal som öppnar en timme innan avresa. Cusco är nämligen enda staden där hotellupphämtning inte finns som alternativ. På terminalen väntar personal som checkar in mig, ger mig ett band runt handleden och leder oss till bussen. På bussen finns personal, bekväma säten och en toalett. Då det är en nattbuss släcks lamporna och vi får varsin filt. För den som inte kan sova finns ett välfungerande wifi så att man kan underhålla sig. Bussen har två chaufförer, och det känns skönt att veta att dom kan turas om så att vi har en utvilad och alert chaufför vid ratten under den åtta timmar långa resan.
Jag lyckas somna och känner mig utvilad när vi når staden Puno. Där beger vi oss till ett hotell där möjligheten finns att äta frukostbuffè. Efter frukosten blir det cirka en timmes väntan i lobbyn med dess wifi innan vi blir upphämtade i en minibuss. Minibussen hämtar upp några fler och tar oss sedan till hamnen.
Med båt tar vi oss ut på Titicaca-sjön, Sydamerikas största sjö som ligger på gränsen mellan Peru och Bolivia. Det är den högst belägna sjön med reguljär båttrafik, 3812 meter över havet. Enligt inka-folkets legend steg guden Viracocha upp från sjön för att skapa solen, månen och stjärnorna och dess gudar. Sjön sades även vara födelseplats åt den första inkakungen och hans fru.
Vi passerar öar som bebos av urfolket Uros. För över 500 år sedan bodde Uros-folket på fastlandet men på grund av hotet från Inka började dom istället bygga öar av totora-vass ute i Titicaca-sjön. Idag finns det 120 av dessa öar med runt 1300 invånare.
Vi går iland på en av öarna och får information. Öarnas bas är gjord av rötter som knyts ihop med rep. Det är det som håller oss flytande och är förankrat vid havsbottnen så ön inte flyter iväg. Basen täcks sedan med flera lager vass. Öarna håller sig flytande i ungefär 25 år. Sedan är det dags att bygga en ny och låta den gamla sjunka till bottnen. Medan vi lyssnar ser jag ön följa vågornas rörelser upp och ner, och vassen gör att jag sjunker ner lite med fötterna och det känns lite tyngre att gå.
Som ni ser är även husen gjorde av vass. På den här ön bor sex familjer, sammanlagt tjugo personer.
Många unga åker in till städerna för att studera och arbeta. Dom bofasta på öarna försöker tjäna pengar genom att sälja sina hantverk eller låta oss turister åka en tur i deras båtar, som också är gjorda av vass.
Någon toalett finns inte på denna ö utan dom måste ta en båttur till andra öar. Vi tar båten till en annan vassö där det finns toaletter, inte på själva vassen utan på anordningar fastbundna vid ön, samt ett cafe och försäljning av hantverk.
Vi åker vidare till en ”vanlig” ö, Amantani som användes som fängelse under 1500-talet. Här går en stor del av gruppen upp till toppen av ön, men jag känner mig påverkad av höjden och märker att jag lätt blir väldigt andfådd i uppförsbackar. Därför väljer jag att stanna nere, gå längs sjön och sätta mig i solen.
Nästa stopp blir för lunch. På väg till och från lunchen beundrar jag utsikten över sjön och inkagull, Perus nationalväxt med sina rosa blommor.
Vi återvänder till Puno där jag har några timmars fritid innan återresan till Cusco. Jag och två andra soloresenärer går tillsammans till Plaza Armas där vi hittar en restaurang med goda hamburgare. Jag är glad över deras sällskap, för det är inte så mycket folk ute och jag får en känsla av att ha känt mig otrygg om jag hade gått ensam.
Jag blir hämtad av personalen som tar mig från hotellet till bussen. I Cusco väntar minibussar på oss som tar oss till våra hotell. Jag har sovit på bussen men unnar mig ändå några timmars sömn i hotellsängen innan jag ger mig ut i Cusco.
Min känsla av dagen är att det har varit många långa resor både med buss och båt, mycket väntan. Men att det har varit väl värt det då jag absolut inte hade velat missa Titicaca-sjön och framförallt inte öarna av vass. Och man måste ju inte åka tillbaka till Cusco. Soloresenärerna jag träffade skulle resa vidare med Peru Hop till Arequipa i Peru samt till Bolivia.
Go’kväll Jossu! Blir lite avis på allt du har upplevt på vår fantastiska planet jorden! Vilken fascinerande utflykt! Titicacasjön och de fantastiska vassöarna verkar verkligen ha varit värda alla timmar på buss och båt. Så roligt att få följa med genom dina fina bilder och berättelser!
Att Titicacasjön är världens högst belängna sjö minns jag från mellanstadiet. Det var så spännande! Jag och min kompis skrev en sång om just den sjön. =)
KRAM till Dig! Anna
GillaGilla
Anna, du har också möjligheten-världen finns för dig! Men det går ju utan tvekan att skapa fantastiska minnen på närmare håll också.
Den sången blev jag nyfiken på! Vilken grej att göra.
Kram!
GillaGilla
Vilken dag! Så smart med nattbus, så en kommer fram tidigt på morgonen och har hela dagen för utflykter. Förstår öarna och sjön var väl värda omaket med resan. Tack för att jag fick följa med.
GillaGilla
Ja speciellt som jag hade ganska ont om tid. Det passade perfekt in i mitt pressade schema att få nattsömnen på bussen och vakna upp i en ny stad.
GillaGilla
Hej Jossu!
Vad fint det ser ut där, och vad skönt att du fick sova på bussresan!
Den var ny, att behöva ta en båt för att gå på toaletten… 🙂
Tittade precis på en väldigt spännande norsk serie på TV4 som heter Flykten från Bolivia… nu är ju du i Peru visserligen men nära iaf 🙂
GillaGilla
Jag är hemma sen i lördags. Så nu finns det tid att pö om pö skriva inlägg och kika in på era bloggar. När jag zappade bland mina kanaler såg jag just den titeln. Spännande serie alltså… det låter som att jag borde ge den en chans.
GillaGilla
Det verkar ha varit en härlig tur i ett helt underbart landskap. En så pass stor sjö på den höjden måste vara spektakulär på många sätt och båtarna som är tillverkade av vass? är det definitivt.
GillaGilla
Vilken fantastisk utflykt och så mycket du får uppleva och se! I vissa lägen är det skönt att man är några som kan göra sällskap.
Fantastiska bilder!
GillaGilla
Vilken härlig utflykt och jag förstår verkligen att du tyckte det var värt de långa bussresorna för självklart ska man se vassarna i Titicacasjön när man är på plats.. Förstår också att du blev andfådd och undvek fler uppförsbackar än nödvändigt. Jag minns när vi landade i Quito och gick omkring i den kuperade staden utan att vara anpassade till höjd och då var det bara omkring 3000 m ö h.
Nu ser vi fram emot nästa inlägg. Tack för att jag fått följa med!
GillaGilla
Ja hade jag struntat i utflykten hade jag ångrat mig. För när skulle jag annars uppleva detta?
Jag hade en del problem med höjden, kände av en lätt huvudvärk och en annorlunda känsla i magen, nästan lätt illamående första dagen i Cusco. Och så andfåddheten förstås.
Sedan blev det några dagar på lägre höjd, så det blev nästan att börja om med att anpassa sig till den höga höjden igen. Så inte undra på att kroppen inte var redo för 15 minuters uppförsbacke i Titicacasjön.
GillaGilla
Att resa nattetid för att kunna uppleva saker dagtid är perfekt – om man klarar att sova på sitt färdmedel! Titicacasjön är som ett av världens underverk, tänker jag. Minns att mina föräldrar var där för 40-50 år sedan och kan inte låta bli att fundera över hur mycket mer turistifierad miljön kan ha blivit? Kändes det genuint eller mer som ett Skansen där befolkningen anpassat sig till turistströmmarna? Att åka till en annan ö för att gå på toa låter minst sagt jobbigt, vissa personer behöver ju kissa stup i kvarten. Samtidigt så udda och spännande att öarna flyter …
GillaGilla
Jag tycker både och. Det är ju det genuina man får se när det kommer till hus, och barnen är nyfikna på oss turister utan att(vad jag såg) tigga efter pengar.
Men jag tycker väl aldrig ett bord fyllt med hantverk kan kännas annat än turistifierat.
Fast jag kan inte se ner på det turistiga med försäljningen. Vill dom bo kvar på ön, vad ska dom annars leva på? Pendla hela biten med båt in till Puno varje dag?
Det är redan många som övergett ölivet, framförallt unga. Så dom knep som krävs för att öarna ska förbli bebodda tycker jag ska hyllas.
GillaGilla
En sådan resa! Jag njöt av att komma med, för sådana här kan jag inte längre åka på ensam. Har varken råd eller krafter. Men via bloggar kan vi resa och uppleva världen ❤
Jag har en väninna som bor i Cochabamba i Bolivia.
Det där med bussen, att få en filt, att ha två chaufförer och kunna sova. Så mysigt!
Och sådan fantastisk omgivning som väntade där sedan. Tack för att du delar med dig!
GillaGilla
Åh Bolivia skulle jag också vilja besöka. Det ser fint ut.
Kul att du ville uppleva Titicaca-sjön med mig!
GillaGilla
Förstår att det var värt många timmar på bussen för att få uppleva en sån dag. Jag har länge drömt om att besöka Titicacasjön, ja om att åka till Peru och resa runt till alla spännande och historiska platser. Tänk att man kan använda vass till så mycket. Men att någon ens kom på tanken en gång i tiden att göra öar. Det låter ändå helt otroligt att dom håller sig flytande så många år. Men det låter inte helt bekvämt att behöva ge sig iväg till en annan ö för att gå på toa. Väldigt häftigt iallafall:)
GillaGilla
Hoppas att du får uppleva Peru någon dag. Ja helt otroligt att komma på idén. Jag hade aldrig trott på att använda vass, att det skulle fungera.
Tänk att vakna där mitt i natten och behöva gå på toaletten. Man är väl klarvaken lagom till att man kommit fram.
GillaGilla
Kul läsning! en dröm att åka dit för mig med men helst inte med såpass lång buss då jag blir extremt åksjuk.
GillaGilla
Jag brukade också bli åksjuk och minns känslan av bilresan till farmor på runt tre timmar, inte trevligt alls. Förhoppningsvis finns det andra hyfsat prisvärda sätt att ta sig dit och att du får åka dit i framtiden.
GillaGillad av 1 person
Det blev Norra Argentina för mig på denna resan istället. Var utmärkt och mindre tid i bussar. Fantastiskt fint!
GillaGilla
Jag har bara sett Buenos Aires så till dom norra delarna av Argentina skulle jag också vilja åka. Säkert bättre vägar än i Peru också. Resan till Puno var ok men den till Amazonas… det kändes som bilen studsade vill minst en gång i minuten. Tur att ryggen är tålig.
GillaGillad av 1 person
Så stor Titicacasjön är när jag ser på dina bilder, vilket jag inte hade koll på. Fantastiska arbeten med att göra sina boplatser, så fint knutna hus och vilka båtar, väldigt fina. Förstår att det måste varit något speciellt att fått varit där, trots den långa resan.
GillaGilla
Jag hade inte heller koll på att sjön var så stor, och dessutom delas av två länder.
GillaGilla