Mellan alla dessa resor som jag oftast skriver om har jag ju mitt liv på hemmaplan som inte får så mycket utrymme här i bloggen. Och det ska ni nog vara glada för, för det händer inte mycket. Det är jobb, träning, städning, laga mat som inte ser tillräckligt vacker ut för att vara värd att fota och ta hand om marsvinen förstås.
Det mest minnesvärda som hänt i mitt liv senaste veckorna är väl att jag hjälpt en äldre herre som stod i kassan på ICA och insåg att han glömt kortet hemma. Jag stod och packade ner mina varor när jag hörde hans problem och hur han berättade för kassörskan vart han bodde, 20-30 minuter ifrån stan med bil. Jag föreslog då att jag kunde betala med mitt kort och att han kunde swisha mig så att han slapp en timmes resa med bil. Och swish hade han, så det löste sig jättebra.
Jag har också fått hallen uppfräschad med vit målarfärg. Det tog cirka en minut efter att tjejen målat listerna innan jag glömde bort mig och tryckte ner tummen i det nymålade.
Och så har tröttheten gjort mig väldigt klantig. Jag har släppt ut marsvinen för att springa lösa på golvet och sedan hört ljud från buren och undrat vad det är. Då har jag glömt Teija som suttit och väntat i flera minuter.
När hallen målades om togs ju allt ner, även hatthyllan. Jag stod i en minut och stirrade på hatthyllan som stod på golvet när jag kom hem och tänkte ”Har jag en skohylla? Varför kan jag aldrig minnas att jag ställt skor på den?”
Till och från har jag perioder då jag läser böcker, antingen från biblioteket eller köpta. I dagens inlägg tänkte jag ta upp dom senaste böckerna som jag läst, och som avslut passar det bra att berätta om min senaste bokade resa.
Pestens år: 1710 kan vara ett av Sveriges värsta år. Stormakten faller, missväxt och sjukdomar råder och så anländer pesten, den som kommer att döda nästan hälften av Stockholms befolkning. I Magnus Västerbros bok skildras i huvudsak livet i Stockholm. Hur man agerade för långsamt och pesten därmed lyckades ta sig in i staden, hur folk försökte fly bort och hur det blev för dom som blev kvar.
Utan talan och Från idiot till medborgare: Efter att gång på gång ha lyssnat på dom mycket intressanta avsnitten om Vipeholmsanstalten i P1 Dokumentär(som ni kan hitta här) så blev jag nyfiken på att få veta mer. I avsnitten om Vipeholm hade jag hört om hur dom intagna utvecklingsstörda blev utsatta för experiment där man skulle ta reda på vad som framkallade karies och hur deras hjärnor plockades ut när dom var döda för att skickas till ett laboratorium där dom undersöktes. Hur dom sällan eller aldrig fick besök av sina familjer och glömdes bort.
Så jag tog mig till biblioteket i ett försök att hitta mer om Vipeholm. I dessa två böcker skrivna av Karl Grunewald berättas det även om andra anstalter, och till min förvåning såg jag att en av dom legat i min hemstad Mariestad. Den öppnades 1875 och var då landets första större anstalt, eller som det då kallades- idiotanstalt, och utvecklingsstörda kallades för idioter. Den svartvita bilden till inlägget, som visar omslaget till en av böckerna, är från Mariestad år 1881 och i boken finns även en bild på byggnaden.
Böckerna ger svar på hur man såg på utvecklingsstörda förr och hur dom behandlades. Man får bl.a. läsa om hur utvecklingsstörda har setts som Guds straff, hur dom har placerats på ålderdomshem och fattighus, hur personalen på anstalterna varit för underbemannade för att hinna lära dom intagna att klä på sig, tvätta sig eller äta själva.
Slutligen lite munter läsning. Jag har läst resguider. I huvudsak om Seoul och Sydkorea för att avgöra vad jag vill se. Jag är kluven till om jag vill besöka den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea. Jag förstår att det är unikt men jag känner ändå i dagsläget inget sug att åka dit, men tänk om jag ångrar mig efterhand? Tur jag har tid på mig att läsa på mer och känna efter. Sydkorea har tagit bort kravet att ansöka om K-ETA, ett inresetillstånd, fr.o.m 1 april 2023 till 31 december 2024. Det gäller 22 länder och Sverige är ett av dom. Så i år är ett utmärkt tillfälle att resa dit.
Jag har även lånat hem en resguide från biblioteket om Tunisien, och ni förstår nog varför. Tunisien var inte på min ”vill se nu-lista” men när jag såg att Apollo hade charter dit, ja då hamnade det på listan och jag bokade. Jag ser fram emot veckan i juni som ska fyllas med bad, avkoppling och förhoppningsvis mycket vackert kakel.
Jossu-Soloresenär 
Vad snällt av dig som hjälpte den äldre herren med betalningen och så spännande böcker du har läst. Kramis ❤
GillaGilla
När jag läser texten från böckerna, så är det verkligen hemskt. Nej det är inte några böcker som jag kommer att låna, även om det är intressant läsning.
Snällt av dig att hjälpa mannen och bra att han hade swish, inte alla som har.
Spännande att du ska resa till Korea. Vi har varit där för 20 år sedan eller något sådant. Vi besökte zonen (till och med övernattade där) och tunneln, tyckte det var väldigt intressant.
GillaGilla
Jag förstår dig. Jag tenderar att läsa lite hemska böcker medan vissa föredrar böcker som får en att le och må bra. Och du har redan en hemsk händelse som upptar dina tankar, så det behövs inte mer elände.
Ja det är nog väldigt intressant, och hade jag haft mer tid hade jag säkert åkt till zonen. Men i dagsläget är det andra platser som lockar mer, men det hinner ju ändras.
GillaGilla
Den där typen av dokumentärer är bra att ta till sig. Det var verkligen inte bättre förr. Utvecklingsstörda gömdes undan under sextiotalet på Åland, långt ifrån alla men det fanns på en hel del ställen tyvärr. Tack och lov så blev samhället mera upplyst och i all synnerhet de som var föräldrar till de utvecklingsstörda.
Det är fint när man kan hjälpa till på det sättet som du gjorde. Bravo!
Men säkert helt naturligt för dig att göra så, kan jag tänka mig.
Fick en bra idé av dig när jag läste om hatthyllan och skohyllan…😊 Ibland är det bra att vara lite trött i huvudet.
Tunisien, oj, spännande att se framemot mera reseskildringar lite längre fram i år.
Ha det gott!
GillaGilla
Vad hemskt. Det verkar som att skammen var stor, eller kanske snarare som att samhället sa åt föräldrarna att skämmas och gömma undan barnet.
Ja det var naturligt att hjälpa herren. För jag vet hur frustrerad jag hade blivit i hans situation.
Vad bra att du fick en ide av min tabbe med hatthyllan, att min trötthet var till nytta. Fast den var faktiskt till nytta för mig också. För jag fick skratta åt mig själv.
GillaGillad av 1 person
Skoj med en nymålad, vit hall med eller utan mönster (läs: ditt fingeravtryck). Det hade kunnat hända mig;-) Skrattade gott åt hatt- vs. skohylla. Om man inte tittar så noga så är de ju förvillande lik varandra, eller hur?!
Å vad gäller hemlagad mat så lägger jag i stort sett aldrig upp den på bloggen heller. Inbillar mig att maten inte är estetiskt tilltalande, vilket restaurangmat i stort sett alltid är (bortsett från raggmunk med stekt fläsk). Då vädret var som det var idag, bjöd jag mig själv till brunch på ett helt nytt ställe. Och den maten var fotogenisk kan jag säga. Kommer upp på en blogg nära dig på måndag:-)
Så du har nya resplaner – skoj! Tunisien besökte jag på 1990-talet. Vi landade i Sousse. Hoppas Tunisien är roligare nu än då…
Seoul låter WOW. Att kolla den demilitariserade zonen – ja, den kan man ju på hundratals Insta respektive youtube sajter. Och upphetsande kan man ju inte säga att zonen är. Jag skulle nog skippa den.
GillaGilla
Jag har aldrig tänkt på hur lika hatt- och skohyllor är varandra. Men nu har jag lärt mig det, och fått mig ett gott skratt på köpet.
Restaurangmat fotar jag gärna. Personalen är dessutom betydligt bättre på att lägga upp maten fint än vad jag är.
GillaGilla
Ja, trötthet kan allt göra en lite klantig ibland! Det händer mig med, haha. Och vilka intressanta böcker!
GillaGilla
Inte var det bättre förr, t ex bodde min kusin, född 1946, på just Johannesberg och på ett ställe uppe i Dalsland under större delen av ditt liv innan han fick ett eget boende på hemmaplan de sista åren av livet. Då låter det mer upplyftande att läsa reseguider! Vilka spännande resmål du har att se fram emot!
GillaGilla
Vad tråkigt att höra. Även om det säkert fanns personal på anstalterna som ville väl och gjorde sitt bästa så är ju en lugn hemmamiljö det bästa. Tur att han ändå fick uppleva det sina sista år.
GillaGilla
Vad gulligt av dig att hjälpa farbrorn. Önskar fler var lika hjälpsam som dig 🙂
Haha skönt att inte bara jag är vimsig ibland. Det blir så när man har tusen andra saker att tänka på. Skönt i alla fall med nymålad hall 🙂 Kram
GillaGilla
Jag gillar ditt inlägg. Din beskrivning av hur ett vanligt ointressant liv kan vara tycker jag var kul.
Positiva och negativa händelser fint beskrivet. Det är kul att få veta lite om ditt vardagsliv.
Jag har varit i Sydkorea och Seoul några gånger. Vid ett tillfälle var vi uppe vid den demilitariserade zonen, mycket intressant och lite olustigt men jag är glad att vi åkte dit.
GillaGilla
Vilken fin gest till den äldre farbrorn som glömt sitt kort.
Det är både intressant och ledsamt att läsa sådana här böcker tyckare jag.
Ha en fortsatt fin söndag.
Och kan hålla med dig att hatthylla och skohylla kan vara rätt lika varandra.
Carin
GillaGilla
Så kul att du delar med dig 🙂 Så fint gjort av dig när du hjälpte farbron3
Ha en fin kväll!
GillaGilla
Lät som väldigt intressanta böcker om än lite tragiska ämnen… Men historiska skildringar brukar vara värda att läsa tycker jag, ger lite perspektiv på livet. 🙂
GillaGilla
Vad snällt av dig att hjälpa honom<3 Sydkorea är ett land jag väldigt gärna hade velat besöka.
GillaGilla
Att få hjälp med Swish på Ica, ja du det hände mig förra sommaren när plånboken inte var med. En i personalen betalade åt mig och jag swishade henne 😉
Hur människor som är annorlunda behandlats och fortfarande kan behandlas är ofattbart. Usch.
Min granne åkte till Sydkorea med sin dotter nyss, de kom hem för bara en dryg vecka sedan! Jag har inte pratat med honom, men hans fru berättade att de båda hade varit sjuka på olika sätt så det var kanske inte en helt positiv upplevelse.
GillaGilla
Vad snällt av personalen, och så bra att det löste sig.
Vad tråkigt för dom. Sjukdomar förstör såklart upplevelsen, men förhoppningsvis hann dom få med sig lite trevliga minnen hem.
GillaGilla