Siktet är inställt på centrala Yangshuo, mer exakt West Street där butiker, restauranger och street-food samsas om utrymmet.

Jag ställer min cykel mellan två scootrar, fotar omgivningen för att veta vart jag ska leta i röran av scootrar och cyklar som parkerats och följer strömmen in på en gata. Det blir snabbt uppenbart att här är karstbergen alltid närvarande. Som stolta vakter över staden.

Jag går längs gatorna och passerar söta butiker och restauranger. Mobilen bryr jag mig inte ens om att lägga ner i väskan. Den måste ändå strax fram igen för att fota.

Jag lockas in i en butik med kattmotiv längs väggarna. Bilden nedanför visar skarvfiske, en metod som kineserna använts sig av i tusentals år. Fast fisket sker i mörker och den tama skarven lägger inte sitt byte i nätet som på bilden, utan fiskaren får ta loss det ur näbben. Skarven förses med en halsring för att inte kunna svälja stora fiskar.

Skarvfiske förekommer fortfarande, och när jag bläddrar bland utflykterna i och utanför Yangshuo ser jag att man kan få följa med på en fisketur, eller boka en fotografering av en fiskare och hans skarv.
På vissa ställen ser jag skarvar på bambuflottar med fiskehåvar. Oftast bara en skarv som placerats där och har ett smalt rep runt ena foten för att han ska stanna kvar. Sedan får folk betala för att fotas med skarven och bambuflotten.
Jag vet inte… även om dessa skarvar lär ha möjligheten att flyga bort när dom väl är lösa så känns det inte rätt att betala för att ett fastsnörat djur ska vara rekvisita. Så jag fotar så att jag slipper betala.

Det börjar skymma och jag beger mig ifrån floden in mot gatorna för att hitta något att äta. Men först köper jag en flaska med den godaste passionsfruktjuice jag druckit. Det vattnas i munnen bara jag tänker på den.

Jag går bland stånden och tittar på all mat som erbjuds.

Notera qr-koden på bilden nedanför. I Kina är den vanligaste betalmetoden apparna WeChat eller AliPay. Efter att man kopplat sitt betalkort till appen kan man betala via den, antingen genom att visa upp en qr-kod som säljaren scannar eller som i det här fallet att man scannar qr-koden, fyller i beloppet som ska betalas, skriver in sin säkerhetskod och visar säljaren betalningen är genomförd.

Apparna verkar ha massa användningsområden, men jag använde dom bara för att betala, och WeChat som ersättare för WhatsApp. WhatsApp trodde jag skulle vara blockerat men det fungerade, även om det var segare än normalt att skicka iväg meddelanden.

Och hörni, bara för att addera lite drama i mitt liv- vad tror ni min mobil gör? Jo bestämmer sig för att täckning och internet inte är något för den. Så jag står där omgiven av mat och kan inte betala. Det finska temperamentet tar över och jag vill slänga mobilen rätt ner i gatan. Men saker och ting brukar lösa sig i mitt liv, och mobilen skärper till slut till sig och jag kan börja handla.
Jag väljer tofu som har lagom med hetta och krispriga tillbehör som blir en härlig kontrast till den mjuka tofun.
Senare tar jag även ett spett med kött.

Mörkret är här och jag går steg för steg mot cykeln. Jag tittar längtansfullt mot ett av glasstånden men bestämmer mig för att det är dags att börja bege sig tillbaka mot hotellet. Via WeChat har jag fått ett meddelande från cykeluthyrningen med en karta som visar vart den ligger. Väldigt smidigt.

Min cykel saknar lampor. Det är inte ett större problem när jag cyklar genom centrum som är upplyst men resten av vägen tillbaka till cykeluthyrningen och mitt hotell är becksvart. Det är en av anledningarna att jag valde en cykel med korg. Jag placerar min mobiltelefon med ficklampan på mellan min handväska och korgen. Den hålls bra på plats och ljuset från ficklampan kommer ut genom hålen i korgen. Jag cyklar mot biltrafiken så att jag syns med min framlampa.
Efter att jag lämnat tillbaka cykeln behåller jag ficklampan på och promenerar med mobilen framme så att jag syns i mörkret. Det är en fantastisk kväll. När det inte kommer trafik hörs bara fågelkvitter. I mörkret ser jag karstbergens konturer mot den mörka himlen. Och ovanför mig stjärnor.
Det är ett minne som etsat sig fast i mig. Så vacker världen är.