I Sverige tittade jag på hur vädret i Kuala Lumpur skulle vara- mulet och lätta regnskurar. Jaja, vädret kan man inte göra något åt utan man får bara göra det bästa av situationen. En lång bensträckare efter flyget från Istanbul, och innan flyget vidare till Sydney skulle ju göra gott oavsett väder. Och vacker arkitektur kan jag njuta av ändå, så länge det inte spöregnar.
Jag kan ju inte säga att jag möttes av regn precis. Detta är i slutet av januari och jag gläds åt sol och 30+ efter kylan och snön i Sverige.

Efter att ha kommit in på sidogatan med hinduiska tempel som jag skrivit om tidigare fortsätter promenaden mot det som verkar vara dom centrala delarna där jag kan se flest sevärdheter. Att Kuala Lumpur glömts undan lite medan jag fokuserat på att planera inför Sydney märks. Men det blir nog bra ändå.


Jag når fram till Malaysias nationalmoskè som invigdes 1965. Utanför den köper jag ett par samosa(triangelformade, friterade piroger med fyllning) att fylla magen med medan jag sätter mig skuggan för att få en stunds skydd från solen.

Upp på benen och fram ur skuggen till den gassande solen. Promenaden fortsätter förbi moderna byggnader tills jag når fram till Självständighetstorget. Här halades den brittiska flaggan ner under självständighetsdagen. Britternas handelskompani ville ha en station mellan Indien och Kina, så år 1786 förvärvades därför ön Penang och gjordes till handelscentrum och flottbas. År 1824 tillföll även Malackahalvön(där Kuala Lumpur ligger) britterna.
Först den 31 augusti 1957 utropades självständighet.

Idag vajar den malaysiska flaggan vid Självständighetstorget där man även kan beskåda Sultan Abdul Samad-byggnaden från 1897 med sina kopparfärgade kupoler och Royal Selangor Club, det svartvita huset som under kolonialtiden var medelpunkten för Kuala Lumpurs societet. Det hus vi kan se idag är en reproduktion av det ursprungliga huset som drabbades av en eldsvåda är 1970

Bakom Sultan Abdul Samad-byggnaden rinner floden Gombak och möter floden Klang vid Kuala Lumpurs äldsta bevarade moskè, Masjid Jamek byggt år 1909.
Det var här stadens första nybyggare slog sig ner på 1850-talet och grundade Kuala Lumpur. Namnet betyder ”Den grumliga flodmynningen”.

Jag kan inte låta bli att jämföra Kuala Lumpur med Georgetown på ön Penang som jag besökte 2019. Kuala Lumpur är mycket större förstås men dom koloniala byggnaderna blandat med dom moderna har dom gemensamt. Och street-arten, även om den är betydligt mer utbredd i Georgetown.

Och så kommer dom där ögonblicken då Kuala Lumpur nästan känns futuristiskt.

Det är nästan en lättnad att det börjar mulna på. För jag vill besöka Batu Caves, och vet att där väntar en lång trappa upp som jag inte vill ta mig an i solsken.
Men innan det måste jag såklart se Petronas Towers. Jag slår mig ner i KLCC-parken och tittar mot tornen medan fontänernas vattenstrålar höjs och sänks.
Tornen är 452 meter höga och har 88 våningar. På den 41:e våningen förbinds tornen av en bro.
Jag går genom parken och får en sista titt på den moderna huvudstaden innan jag tar metron till tågstationen för att köpa en biljett vidare till Batu Caves.