En av mina favoriter med resandet är när jag hittar den där för mig lite dolda pärlan. När jag bokade resan till Sydkorea, som jag är hemma ifrån nu, så visste jag om huvudstaden Seoul och Busan. Men efter idogt letande fann jag även Danyang, och dit ska jag ta er idag.
Jag reser med direkttåg från Seouls station. Mindre än två timmar senare kliver jag av och ser att storstadens höga byggnader ersatts av gröna kullar som delas av floden Namhangang. Där på andra sidan floden ser ni dagens första mål, vandringsleden som löper längs klippan och platsen där uppe.
Danyang är så där extra harmoniskt som vissa platser är, speciellt en vårdag som denna. Fjärilarna flyger här och där, blommorna står i full blom och svalorna svävar vid floden. På ett par av bilderna har jag vänt mig om, jag vandrar ifrån broarna. Den vita är för tåg och den bakom för biltrafik och fotgängare.
Vandringsleden är slut och jag ser området som jag förstår ska ta mig till byggnaden uppe på kullen- Mancheonha Skywalk. Men staden är mindre turistigt än Seoul och Busan, vilket innebär att allt står med koreanska tecken. Numren förstår jag ju ändå, så jag räcker fram det minsta på prislistan och får en biljett. Jag går mot en trappa och antar att jag ska gå uppför den men blir stoppad. En i personalen hänvisar mig till en hållplats till höger om biljettdisken där hon pekar på en av bänkarna. Jag hinner sitta en kort stund innan en buss kommer, och den tar oss hela vägen upp och ingår i biljettpriset. Mina ben drar en suck av lättnad.
Väl framme finns trappor eller en spiralformad ramp för att ta sig upp och ner. Och jag förstår att en av dom dyrare biljetterna vid disken innebär att man får åka zipline. Jag tar rampen och känner hur höjdskräcken blandas med förtjusning. Jag stannar ofta upp för att vrida på huvudet. Vart jag än kollar är det gröna kullar. Och det är så vackert.
Allra högst upp utsätter jag mig för en rejäl utmaning. Med myrsteg ut på dessa ramper och glasgolv. Jag vågar inte ens titta ner jag tar kortet på mina skor.
Nere i tryggheten på parkeringen tar bussen mig nedför igen. Ett av stoppen är strax innan bron vilket passar mig bra. Därifrån går jag ner till själva staden som inte är så speciell i sig, men såklart vackert längs floden. Jag går en bit och sedan tillbaka. Längre ner, dit jag inte hann, finns tre klippor i floden som kallas Dodamsambong Peaks, och åt andra hållet en nationalpark som heter Sobaeksan. Så för den som har tid att övernatta finns mer att se än det jag visar.
Men jag ska tillbaka till Seoul samma dag. Så jag njuter av den sista utsikten innan jag åker tillbaka till storstaden.
Jossu-Soloresenär 
Vilken utflykt du tar oss med på. Verkligen en vacker stad med en massa vackra gröna kullar överallt.
Jag hade aldrig satt min fot på dessa ramper. Så det var verkligen modigt av dig om du med är höjdrädd.
Carin
GillaGilla
Märkligt nog har jag alltid tänkt att Japan och Sydkorea har nåt gemensamt – landskapet. Kan lugnt påstå att jag har fel. Har iofs aldrig varit i Japan med sett bilder/filmer därifrån. Inga likheter alltså.
Vad jag gillar här är ”strandpromenaden” eller flodpromenaden, byggd av trä och man tror att det är ett gammalt tåg som snirklar sig runt berget. Vackert!
De gröna bergstopparna ser ut som glasstrutar – mjuka och fina.
Utsiktstornet respektive glasgolvet är häftigt. Påminner mig om ett torn utanför Riga i Lettland. Visst var det läskigt att stå däruppe och det är ”psykologiskt rätt” att fota ens fötter som referenspunkt – hahaha:-)
Tredje bilden från slutet – återigen ”strandpromenaden” är nästan västerländsk, den här påminner om den som finns i Benidorm, Costa Blanca.
GillaGilla
Det vore intressant att besöka Japan för att jämföra landskapen. Det jag såg av Sydkorea så var det mycket av dessa kullar och berg.
Strandpromenaderna gillade jag också. Och den längs bergen tycker jag är bra gjord då den passar så bra in i miljön.
GillaGilla
Vilken otroligt vacker plats! Jag skulle gärna vilja vandra på de gröna kullarna, och att åka zip-line ser jättehäftigt ut. Men jag har höjdskräck så jag vet inte om jag skulle våga. Ramper med glasgolv skulle nog få mig att bli yrslig och kallsvettig :D’
GillaGilla
Zip line tror jag aldrig att jag skulle våga, speciellt inte här då jag hade velat vara säker på att personalen har goda engelskakunskaper så att jag förstår instruktionerna. Tur att jag kunde njuta av utsikten på annat sätt.
GillaGilla
Vilka ställen du hittar! Så vackert och spännande.
Ha det bra!
GillaGilla
Vilket vackert ställe du hittat för en dagsutflykt! Jag gillar verkligen träpromenaden längs berget, så läckert!
Utsiktsbalkonger med glasgolv vet jag vi var ute på när vi var på Madeira. Varför tar man ett första mycket försiktigt kliv ut på golvet, precis som man förväntar sig att det inte håller???
GillaGilla
Jag gillade också träpromenaden. Dom har lyckats bra med att få den att passa in i miljön tycker jag.
Haha, för mig var det försiktiga steg hela vägen. Dumt ändå, för om det inte skulle hålla så skulle det nog rasa oavsett hur försiktigt jag än går.
GillaGilla
Så kul att vi får följa med 😉 Och ta del av dina resor. Ser så härligt ut! 🙂 Och så himla vackert!
GillaGilla
Av någon anledning verkar det som att jag har svårt att kommentera hos dig. Låter bli att lämna min bloggadress så får vi se hur det går.
Ibland måste man utmana sig själv och göra det man nästan inte vågar. Jag hade gärna gått ut på det glasdäcket.
Dina bilder i övrigt är verkligen fina!
GillaGilla
Vad tråkigt att det är så, men det verkar ha gått bra när du utelämnade din bloggadress- som jag ändå hittar till så att jag kan följa dina fortsatta äventyr.
GillaGilla
Otroligt vackert med dessa knallgröna kullar! Så fint med vandringslederna också.
Ett sån utsiktsplats med genomskinligt golv finns även på Madeira, jag gjorde först som du, fotade fötterna, men sen bestämde jag mej och gick ut till räcket, lite läskigt.
GillaGilla
Vad modig du är. Jag vågade mig faktiskt ut till räcket också, men något foto vågade jag inte ta. Jag hade fullt fokus att hålla nerverna under kontroll.
GillaGilla
Så häftigt det såg ut med gångbron längs berget. Även om jag skulle vara lite skraj för att gå där då jag är höjdrädd… ^^
GillaGilla
Jag skulle inte våga mig på zipline heller. Men så fint och vackert det ser ut. Det är ett land som jag gärna skulle besöka, inte minst för den goda matens skull, hihi.
Tycker du var modig som gav dig ut på det där glasgolvet. Jag riktigt känner hur ont i benen jag får av den bilden.
Så trevligt att lästa om dina resor.
GillaGilla
Fantastiska bilder. Det ser verkligen helt magiskt ut. Vad modig du är som vågade åka zipline. 🙂
GillaGilla
Helt otroligt! Och jisses, att kliva ut på sådana glasgolv, uäääääh! HÄFTIGT!
GillaGilla
Vilken pärla du fann där, så makalöst vackert med de gröna kullarna och trägångarna längs vattnet. Jag blir alldeles klorofyllig av att se det gröna landskapet som tycks sträcka sig hur långt som helt! Älskar hur du visar andra delar av världen än den vanliga turistmiljön.
Imponerad av att du gick ut på glasgolvet! Jag klarar inte ens gallergolv, men det där ger mig svindel bara av att titta på bilden!
GillaGilla
Dom gröna kullarna såg jag lite varstans i Sydkorea men här var dom verkligen ihoppackade och som du säger såg det inte ut att finnas någon ände på dom.
Vi två verkar vara likadana när det gäller resor, vi planerar mycket och försöker hitta det där lite annorlunda. Ibland fylls mina resor med samma platser som dom flesta turister besöker, just för att det faktiskt är mest sevärt. Men jag lockas mest av det oturistiga.
GillaGillad av 1 person