Fortsättning från min dag i Sakura där jag kommit fram till det tredje samurajhuset, Kyu-Takei-Ke. Det var ett hus för den lägre medelklassen, vilket bl.a innebar att ytan fick vara max 79 kvadratmeter.
Inuti finns en utställning med föremål från samurajhusen.

Rustningen och bilden på mannen med svärdet får det kanske att framstå som att alla samurajer var krigare. Och ja, målet med samurajernas utbildning var att skapa en krigare, både genom vapenträning och genom meditation för att uppnå mental disciplin.
Dom hade även privilegiet att få bära två svärd, vilket var olagligt för andra grupper.
Men under Edoperioden rådde fred vilket gjorde att deras militära betydelse minskade och dom ägnade sig allt mer åt byråkrati.

Jag fortsätter längs gatan och kommer fram till nästa sevärdhet- bambuskogen.
Vägen gick samurajerna när dom skulle ta sig mellan sina hem och slottet, och det sägs att omgivningarna knappt ändrats sen den tiden. Så man går verkligen i deras fotspår.
Här ser jag för första(och enda) gången ett par turister och jag känner glädje av att fler valt att upptäcka den här fina platsen. Som ni ser är det inte särskilt mycket folk som går här. Lugnet råder och jag hör bara fågelkvitter medan jag tittar och fotar bambuträden från olika vinklar.

Nu tror ni kanske att nästa stopp blir ett ståtligt Sakura Slott- men nej. År 1871 då kejsaren återtog makten från shogunen, Edo-perioden avslutades och feodalsystemet avskaffades förstördes många slott i Japan. Dom sågs som en symbol för feodalsystemet och dessutom kostade dom för mycket att underhålla.
Idag står istället Museum of Japanese History på platsen där slottet låg, bland vallgravarna som finns kvar från slottets dagar.
I samband med att kejsaren återtog makten försvann samurajernas privilegier och samurajhusen blev hem till officerare.
Detta går under namnet Meijirestaurationen och har fått namn efter kejsaren Meiji som tog makten. Den som har riktigt bra minne kanske känner igen namnet Meiji från ett tidigare inlägg i min blogg.
Det var namnet på kejsaren som hedrades med en tredagars festival vid Meiji-templet, som jag skrev om här.

Det finns mer att utforska i Sakura men jag har sett det jag allra helst ville se och vill nu åka tillbaka till Tokyo. Jag vill vara ute i god tid med tanke på krånglet med tågen.
Resan tillbaka till Tokyo rullar på bra trots att tågen fortfarande inte går i tid. På den sista etappen, metron från tågstationen till Shinjuku kan jag läsa vad som orsakat detta kaos- en personskada. Fullt förståeligt att en så allvarlig händelse leder till förseningar.