Från tåg till tempel

Det är tidig morgon och jag sitter på tåget som ska avgå och ta mig mot Chiba, och därifrån ska jag åka vidare till Sakura. Och jag sitter lite till. Och jag sitter ännu lite till. Utrop sker på japanska, vilket ju inte hjälper mig ett dugg. Så jag sitter lite till…
Efter närmare en halvtimme utan avgång ger jag upp. Det förra tåget hade visst blivit inställt. Så något är galet med tågtrafiken. Jag tänker inte slösa bort min dag med att sitta på ett tåg utan bestämmer mig för att prova lite senare under dagen i hopp om att trafiken ska ha kommit i ordning.
Så jag börjar gå. Och jag går lite till…

…tills jag är framme vid Kameido Tenjin-templet.

Templet är tillägnat statsmannen och hovtjänstemannen Sugawara ni Michizane. År 901 anklagades han för en komplott mot kejsaren och förvisades. Efter hans död 903 drabbades Japan av flera naturkatastrofer och det sågs som att Michizanes ande hämnades. För att blidka honom upphöjdes han till kami, en gud inom shinto-religionen, och tempel började byggas till hans ära. Det fortsatte även långt efter hans död, och 1646 byggdes templet i Tokyo. Det förstördes 1945 när U.S.A bombade staden men byggdes upp igen.

Michizane blev gud över lärandet och templet lockar därför studenter som hoppas få lyckade skolresultat. Statyer av oxar är vanligt vid hans tempel och att röra vid dom ses ge visdom.

Och sen har vi mig. Som kommit för dom röda broarna och hellre stirrar ner i dammen på dess invånare än klappar statyer.
Med tanke på mina senaste skolår så kommer Michizane inte imponeras av mig hur många tempel jag än besöker och hur många oxar jag än klappar.
Och visdom är överskattat. Hellre göra lite dumheter så att jag och andra får skratta åt mig.

Jag har fått mersmak och går vidare mot nästa tempel innan jag ska göra ett nytt försök att nå Sakura. På vägen dit passerar jag Tokyo Skytree.

17 kommentarer

  1. Visst är asiatiska tempel häftiga men jag förstår dig eftersom jag också tycker de rosaröda broarna är alldeles fantastiska. De får mig att tänka på den röda bron ut till en liten ö inne oi Hanoi. På den bron skulle alla fotograferas och jag har nog några gamla kort kvar där jag poserar på den röda bron.

    Gilla

    • Inte undra på att den var populär. Dom broarna är ju så fina. Jag vet inte om det var den tidiga morgonen eller att detta tempel inte verkar vara så känt, men det var nästan tomt. Så jag fick verkligen in den där fridfulla känslan, och möjligheten att fota i lugn och ro.

      Gilla

  2. En ovanlig bro och ett lika ovanligt tempel – för Japan alltså. Men tänk vad du hann upptäcka när tåget inte gick till Sakura.
    Onödigt vetande: Jag använder många Rituals produkter och nästan alla är ”Ritual of Sakura”. Så det ska bli extra intressant att se hur staden där mina favo produkter kommer ifrån ser ut.

    Gilla

  3. Kanske tur att tågen strulade så du fick se de röda broarna och att vi fick följa med dig.

    Jag hade också fått klappa många oxar men det hade nog inte hjälpt ändå.

    Ha en fin fredag.

    Carin

    Gilla

  4. Syns på statyn att många har lagt sina händer på den. Fint med sköldpaddan på stenen och den röda bron. Det var ett riktigt högt torn, kanske tv-torn.
    Önskar dig en fin 3:e Advent

    Gilla

  5. Textavsnittet du har mellan liggande oxen och den härliga rosaröda bron 👏

    Sköldpaddorna, de färgfina fiskarna därtill.

    När gick tåget?

    Gilla

    • Jag minns inte exakt men tror jag hade ungefär från halv nio till tolv på mig. Sedan var det dags gör mitt andra försök att ta mig till Sakura.

      Gilla

  6. Tänk att här trodde jag att allt gick felfritt efter klockan i Japan och så visar du att det inte alls är så! Lite tur ändå att du fick se detta ställe och de vackra broarna. Och djuren!

    Gilla

    • Jag trodde också det. Men senare på dagen kunde jag se information om förseningar, och då var det sådant som inte går att påverka. Personskada och träd som blåst ner. Sveriges paradgren ”elfel” låg inte bakom en enda försening.

      Gillad av 1 person

  7. Jag gillar att du gör som du gör…tar för dig av livet och omgivningarna på ett så sympatiskt sätt. När tåget inte går så går Jossu istället och delar med sig av vackra broar, härliga små sköldpaddor och mycket mycket mera. Tack för detta!

    Gilla

    • Ja det fick ju finnas en gräns för hur länge jag kunde sitta och tjura på tåget. Tokyo kallade och min kropp skrek efter att få komma ut. Och slutresultatet blev ju fantastiskt.

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till JoY Avbryt svar