Drama och stillhet

Hemma från Botswana igen. Inför en resa undrar jag ofta vad som ska gå fel, för det känns som att det alltid blir drama innan eller under resan. Och denna var visst inget undantag. Det började fint i Stockholm med att jag fick ett finare hotellrum än jag betalat för, med dubbelsäng och stort badkar.

Utvilad beger jag mig till Arlanda och maskinerna där man ska checka in sig själv. Personalen visar osäkra personer hur dom ska ta sig till nästa steg i processen och går sedan vidare, vilket leder till att jag samtidigt som jag försöker checka in mig själv hjälper henne bredvid att checka in. ”Det är egentligen lätt” hör jag personalen säga till en äldre man. Jag har lust att säga att det egentligen är lätt att le när man är i ett serviceyrke, men att det verkar svårt för viss personal på Arlanda.

Nåväl. Incheckad, säkerhetskontroll och passkontroll passerad. Jag slår mig ner med hörlurar i öronen för att invänta avgången till Doha. Och sen kommer dramat. Någon kanske har läst om det då det skrivits om det på bl.a SVT och Aftonbladet, gasläcka från en lastbil. Delen jag befinner mig i evakueras och jag står än en gång vid incheckningsdiskarna. Orolig för en kraftig försening och att jag inte ska hinna med mitt flyg från Doha vidare ner till Johannesburg. Ingen har gett information om vad som ska göras så jag går fram till personalen vid flygbolagets incheckningsdiskar som råder mig att passera säkerhetskontrollen igen och hålla utkik på avgångstavlan. En ny gate står redan uppe, så jag beger mig dit. Det slutar med en relativt liten försening och jag hinner t.o.m se mig omkring på Dohas flygplats, och parken dom byggt där inne med växter och fontän.

Så jag kom fram till Botswana i tid. Dags att fortsätta dagen då jag varit på safari i Chobe National Park, och nu befinner jag mig vid floden Chobe där jag kliver i en båt för en tur. Floden rinner längs gränsen mellan Botswana och Namibia.

Man tröttnar aldrig på att se elefanter, och i Chobe finns den största populationen i världen, ca 50000 stycken. P.g.a torrperioden håller dom sig så här års i närheten av floden, det är därför jag får se så många av dom. Här är en bild från tidigare under dagen då jag hade turen att se ett stort antal elefanter samlas.

Vi har stannat till vid en ö ute i floden där en flock elefanter står och plockar upp gräs med snabeln, dom slår sedan tussen mot vattnet så att vattnet stänker omkring dom. Det är för att få bort leran med hårda partiklar, som riskerar att förstöra elefantens tänder.

Vi åker vidare och ankommer vi till en till flock. Båtarna väntar. Elefanterna blir osäkra p.g.a det stora antalet båtar, så några åker bort. Och då börjar det vi väntat på. Elefanterna ska korsa floden. Varför dom gör detta beror på kosten. På ön ute i floden finns gräset som elefanterna vill äta, men dom vill även äta små grenar från träden. Och eftersom det inte växer träd på ön korsar dom floden och beger sig tillbaka till fastlandet. Ungarna når inte ner till flodens botten utan får simma över. Ibland dyker snabeln upp över vattenytan som en snorkel.

Som ni ser finns det olika sorters båtar som tar passagerare längs floden. Idag befinner jag mig i en sådan båt som ni ser på andra bilden.

På väg tillbaka njuter jag av en vacker solnedgång. Jättenöjd med dagen, men en känsla börjar gro i mig. Att jag vill få en bättre titt på flodhästar, inte på så stort avstånd och inte i motljus. Vilket kommer leda till ytterligare en tur på floden längre fram, i en sådan tvåvåningsbåt som ni ser på bilden här ovanför.

Men först: Kasane ligger inte bara nära gränsen till Namibia utan nära punkten där fyra länders gränser nästan möts. Dom länderna består av Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe.

Den här turen genomfördes av Wild Africa Safari, och som jag rekommenderar det. Jag bokade en privat tur för att kunna röra mig fritt i bilen, till den sidan där djuren fanns för att kunna fota dom bättre. Men det går även att boka en delad tur.
Guiden Rodgers är jättetrevlig och vi skrattade mycket ihop under dagen, som när jag skulle ”guida” giraffen som närmat sig vårat fordon och nyfiket tittade på oss. Jag förklarade för henne att jag är en hona, och dom två framför mig är hanar.

Jag upplevde ett engagemang hos Rodgers som jag imponerades av. Han erkände att han helst inte vill göra 3-timmars turer i nationalparken eftersom det blir för stressigt. Så han är uppenbarligen inte bara ute efter pengar utan vill ge sina kunder en så bra upplevelse som möjligt. Vi var inne i parken i 6-7 timmar vilket gav oss tid att iaktta djuren, inte bara stanna, fota och gasa vidare. Många minnen och foton fick jag just på grund av att vi tog oss tiden att stanna och vänta.
Rodgers bryr sig om djuren. När jag frågade om han kunde åka närmare en elefanthona med sin kalv provade han men stannade eftersom han märkte att hon blev stressad och beskyddande mot sin kalv.
Hans kunskap gjorde i sin tur att jag, trots hårt pumpande hjärta och adrenalin i kroppen, kände mig trygg med elefanten som närmade sig vårt fordon och stod 5-10 meter ifrån. Jag litade på Rodgers kunskap att kunna läsa av elefanten och se ifall nyfikenheten förvandlades till irritation och en önskan att få bort oss.

Dagens avslutades med tro det eller ej… lite drama. När vi stod framför mitt hotell och det var dags att säga hejdå hittade vi inte min väska. Paniken lyste i både mina och Rodgers ögon under några sekunder tills jag såg ett handtag sticka fram. Den hade åkt långt in under ett säte. Vi både skrattade av lättnad och jag frågade honom om det ingår en försäkring i turen som täcker hjärtattack hos både kund och guide.

I nästa inlägg blir det mindre drama, även om morgonen börjar sisådär. Då är det dags att åka till ett av länderna som har sin gräns nära Kasane. Då drar vi till… Zimbabwe.

23 kommentarer

  1. Tänk – vad vore livet utan lite spänning. Det är ju ofta sådana händelser man kommer ihåg efter resan…

    Kul förresten mes ett hotell med jacuzzi. Eloge! Vad hette hotellet. Försökte kolla gatan, men lyckades inte.

    Elefanternas simtur förde mina tankar osökt till älgvandringen. Det är otroligt egentligen, att så tunga och ”klumpiga” djur som elefanter kan simma över huvud taget.

    Skönt med en så fin guide som Rodgers som inte bara ”utnyttjar” turisterna utan bryr sig om djuren. Eloge där med. Det ska bli så kul att följa dig under den resan – också:-)

    Gilla

    • Hotellet hette Stockhom Inn och ligger på Drottninggatan. Lite trist att det inte var några fönster på rummet men när det bara är fråga om en natt så var det viktigaste ett hyfsat nära läge till tåg- och busstationen samt ett lågt pris.

      Jag imponerades även av att dom instinktivt vet att hårda partiklar måste bort från gräset för att rädda tänderna. Jämfört med människor som stod som frågetecken och inte kunde begripa sambandet mellan karies och socker.

      Ja verkligen. Han är som gjord för det jobbet, värnar om både djuren och sina kunder.

      Gilla

  2. Chile är verkligen en flod där man kan se mycket djur. Vi såg flodhästar på riktigt nära håll när vi var där och vi glömmer inte hur det luktade… Hoppas du fick se dem på nära håll. Elefanter går aldrig att tröttna på, helst i stora mängder! Vilken panik när du trodde din väska var borta, sådant som bara inte får hända!

    Gilla

  3. Gomorron!

    Men så häftigt! Att få se så många elefanter samtidigt känns helt otroligt, blir avundsfrisk 😉

    Ser fram emot att få höra om flodhästarna också!

    Vad glad jag blir när du berättar om hur respektfull och trygg guiden är, det är ju superviktigt i ett sånt här sammanhang, hade dom inte visat hänsyn mot djuren hade man fått en riktigt besk eftersmak tänker jag…

    Lite strapatser och ”gulp-moment” hör väl till på resor, och ger lite extra spänning 😉 Tur du hittade din väska iaf!

    Fin flygplats förresten, den som ser ut som en park!

    Kram!

    Gilla

    • Det var helt magiskt. Vi satt länge och tittade på dom. Jag försökte räkna antalet men kom inte mer än upp till 40 innan jag gav upp.

      Ja verkligen. Med Rodgers åkte jag därifrån med endast positiva känslor. Att besöka nationalparken innebär att man betalar inträde(ingick i utflyktens pris) vilket gör att dom kan fortsätta att driva parken.

      Kram!

      Gilla

  4. Ja nån form av drama vill det gärna bli när man reser. Skönt att du kom fram i tid trots dramat på flygplatsen. Vilken fantastisk resa du var med om!! Åh vad jag skulle ha velat vara med och se elefanterna. Det är fantastiska djur. Skönt med en guidad tur utan stress, för stressen verkar nästan vara obligatorisk för det mesta.

    Gilla

  5. Nej men alltså ååååh, nu måste jag genast researcha Botswana som ett kommande resmål – ser ju helt magiskt ut! Låter verkligen som att du drog en vinstlott när det kom till guide, upplevelsen blir ju så himla mycket bättre med en guide som verkligen brinner för det hen guidar om 🙂 Skönt att väskan inte dragit iväg på egna äventyr 😉

    Gilla

    • Jag tycker absolut att du ska ha Kasane på din lista över kommande resmål, för platsen har många fördelar. Det behövs ingen spruta mot gula febern och utflykterna har riktigt bra pris. Dessutom är det soliga dagar så här års. Jag såg inte solen gå i moln en enda gång under min resa.

      Gilla

  6. Oj oj oj – det händer lite av varje som får pulsen att stiga och tänka hinner jag med? Vilken resa, vilket liv och vilka fina bilder. Det tas vara på!

    Gilla

  7. Kan bara instämma med övriga, vilken resa! Fontänen på flygplatsen var verkligen annorlunda och fin.

    Att se elefantflocken och de små simma, så häftigt, att se djuren på deras villkor, och en guide som tar hänsyn, bara en sån sak gör nog resan helt fantastiskt.

    Gilla

  8. Vilken fantastisk resa du gjorde. Du fick även en toppenguide som kunde djuren och hade respekt för djurlivet. Vad har du för kamera? Förstår att du bokade flyg boende själv och inte genom någon charterresa, vill du berätta? Just en resa och titta på djur, är något jag vill göra igen.
    Tack för dina fina bilder.

    Gilla

    • Eftersom jag inte fotograferar så mycket förutom under mina resor och vill ha något litet så har jag faktiskt inte investerat i en riktig kamera. Istället är det min Samsung Galaxy A14 som får göra jobbet, trots att jag såklart blir begränsad när det gäller inzoomning och motljus.
      Jag brukar boka mina resor via Ticket och så blev det även denna gången, både flyget och hotellet.
      Att se vilda djur är verkligen något alldeles extra, och något man vill göra igen och igen. Jag rekommenderar verkligen Botswana. Jag var jättenöjd med min resa, trots dessa små draman.

      Gilla

  9. Viss dramatik och spänning hör nästan till att resa. Många gånger är det just det man sedan minns. Den här resan minns du nog mest pga alla underbara djurupplevelser, fantastiskt att få se så många elefanter.

    Bra guide du fick.

    Gilla

  10. Vad fint, Jossu! Och bra guide hade du också minsann. SÅ viktigt att de är bra på en sådan resa. Tänk att få se allt det där du fick se, vilken upplevelse alltså! Glad att du hittade väskan, men jag kan fatta din panik innan den var hittad, vidrigt.

    FÖ, ARN ja … Jag tycker synd om alla äldre, eller om de som inte är så resvana där. Tycker personalen ofta är kort och snäsig. Och hur lätt är det för den som inte är van att checka in själv? Speciellt inte för en gammal människa. Jag får alltid yrka på att jag iNTE kan checka in själv så jag reser till USA via CPH med SAS. För det går inte, ändå vill de att jag ska gå till de som kioskerna och göra det själv. Numera säger jag bara ifrån direkt att jag vill checka in vid disk, för jag VET att det inte går vid kioskerna. SÅ det är bäst de bara släpper igenom mig, hehe.

    TACK för ännu ett fint inlägg från ännu en fantastisk plats du varit på.

    Gilla

  11. Hej Jossu! Fantastiska bilder! Du lyckas verkligen fånga både dramatiken och glädjen i resan från gasläckan på Arlanda till skrattet när väskan ”försvann”. Extra fint hur du lyfter fram Rodgers engagemang och omtanke om både gäster och djur, det gör att man får ännu större lust att själv åka på safari i Chobe. Bilden av elefanterna måste ha varit magisk! Ser fram emot att läsa om nästa äventyr i Zimbabwe.

    KRAM till dig! Anna

    Gilla

  12. Alltså jag får ju fukt i ögat av elefanterna. Så många, förflyttningen, kunskapen att slå av jordklumpar, småttingarna som inte bottnar … och så alla båtar med turister. Blir glad av att höra att guiderna tog hänsyn till djuren, både de i båtar och din personlige. Något för personalen på Arlanda att lära sig av!

    Gilla

    • Jag blev också rörd. Dom vet instinktivt vad som ska göras till, vart vattnet finns, hur man skyddar ungarna på bästa sätt… Och människor som inte ens begrep vart karies kom ifrån förr i tiden. Det hade elefanterna säkert begripit.

      Gillad av 1 person

  13. Den där flygplatsstressen gillar jag inte alls men den uppstår nu och då. Du hann! Så skönt och så fick du åter hur många fina elefantfoton som helst igen parat med fin text. Jag njuter stort. Tack Jossu!

    Gilla

Lämna ett svar till Anette Avbryt svar