Väggar täckta av mosaik och kakel

En fortsättning från Registan som jag skrev om i förra inlägget. Ett torg omgivet av tre byggnader som förr var institutioner för islamiska studier. Idag har lärarna ersatts med informativa utställningar, det som var studenternas sovrum har blivit souvenirbutiker och innergårdarna fylls av turister. Dags att kliva in.

Ulughbek som är den äldsta av byggnaderna byggdes under åren 1417-1420 på order av Ulugh Bek, barnbarn till den stora härskaren Timur Lenk. Till skillnad från sin farfar var Ulugh Bek mer intresserad av astronomi än att erövra, och var en av dom som undervisade i denna madrassa som förutom kunskap i islam även undervisade studenterna i astronomi, filosofi och matematik.
Ulugh Beks regeringstid blev kort. Efter 2 år förlorade han makten efter ett uppror som leddes av hans äldsta son Abdal Latif. Sonen såg ut att visa nåd mot sin far och lät honom ge sig iväg på en pilgrimsfärd mot Mecka, men på sonens order halshöggs Ulugh Bek på vägen dit.

Drygt 200 år senare, år 1619 beslutade Yalangtush Bahadur att nästa madrassa skulle byggas, mittemot Ulughbek. 1636 stod Sher-Dor färdigt med sitt valv som pryds av två bestar på jakt, vilka är en blandning av tiger och lejon. Jag slår mig ner på en av bänkarna på innergården och försöker tänka mig hur det var under dess storhetstid med studenter på väg till sina lektioner.

Tilla-Kari byggdes under åren 1646-1660, även det på order av Yalangtush Bahadur. Förutom madrassa var det även en moskè. Under mitt besök ser jag hur besökare kommer in för att be medan vi andra har fullt upp med att beundra interiören.

Jag tycker Registan är obeskrivligt vacker men jag tycker att det är synd att en sådan stolthet ska fyllas med souvenirbutiker. Heder dock till försäljarna som inte förstör upplevelsen genom att vara sådär högljudda och ihärdiga som vissa kan vara, utan man får gå runt i lugn och ro.

18 kommentarer

  1. Ja Registan är onekligen obeskrivligt vackert! Tänk att dessa mosaikklädda byggnader är så gamla och så fantastiskt välbevarade. Och vilket hantverk! Människorna som skapade byggnaderna och dekorationerna var makalöst skickliga och konstnärliga. Tur att försäljarna uppförde sig diskret, för på vissa ställen kan dom rentav förstöra upplevelsen att se platsen genom sin hemska påflugenhet.

    Gilla

  2. Så tragiskt att sonen beordrade halshuggning på sin far. Vilka vackra byggnader och tänk vilket jobb att sätta all den mosaik. Man kan titta på bilderna flera gånger och upptäcka nytt.

    Gilla

  3. Tack för en fin historielektion! Vilka otroligt vackra byggnader och vilka mosaiker. Efter det här inlägget har vår längtan till de här platserna inte blivit mindre!

    Tack för att du delar med dig!

    Gilla

  4. Vackert, mäktigt och överväldigande, för att inte nämna ”hantverket”. Tänk dig att bygga dessa bautastora byggnader ed små, små mosaikstenar från hand. Otroligt imponerande.

    Håller med dig att det är totalt onödigt med suvenirbutiker inne i Registan, men jag tror nog att det är mängder av turister som ”nappar” och köper suvenirer där. Tyvärr. Ja, inte för försäljarna då, butiken är ju deras levebröd, men butikerna förstör stämningen på något sätt.

    Gilla

    • Det tänkte jag på när jag gick där. Byggnaderna förr är ofta mer magnifika än dagens byggnader, trots all extra hjälp som finns tillgänglig idag.

      Souvenirbutiker passar inte i så värdiga byggnader enligt mig. Men så länge jag får titta på sevärdheten ifred kan jag ändå ha överseende med butikerna.

      Gilla

  5. Wow!

    Ett inlägg helt i min stil. Älskar mosaik och kakel och dessutom i min färg, blått. Kan inte bli vackrare!

    Dessutom intressant historik.

    Ha det bra i värmen!

    Gilla

  6. Tack för detta besök på detta torg och dessa fantastiska konstverk till byggnader, så vackra!

    Abdal Latif hade tydligen farfarsfars gener, grymhet och härksarlystnad.

    Om souvenirbutiken ligger inne i huset och försäljarna håller sej i bakgrunden, skulle jag nog föredra det mer än om de skulle ha stånd eller små butiker utanför.

    Gilla

  7. Ordlös är ordet. Så vackert utsmyckat så det går inte att sätta ord på det alls. Overkligt nästan och ändå så verkligt..Grymhet, blodbad, halshuggning…hur kan man vara så maktgalen att man tappar vettet? Det är bäst att titta på mosaiken och tänka på annat. Må turismen inte förstöra stämningen där. Det är så lätt hänt och händer snabbt.

    Tack igen Jossu!

    Gilla

    • Det hoppas jag också. Man vill ju inte att Samarkand ska bli som Venedig med gator och torg fulla med turister och en irriterad lokalbefolkning. Eller försäljare som avbryter ens sightseeing med ”Where are you from? Oh Sweden, hor mar do?”

      Gillad av 1 person

  8. Nu har jag varit här också Jossu – historien är tuff, förvandlingen till souvenir – men så vackert med mosaik och kakel. Nånstans verkar det som det om det fula på ändå går i det fina – två ytterligheter, det goda, det onda!

    Du är en resenär med känsla för just att resa och upptäcka – och du delar det med andra! Karin äventyret framtiden tipsade mig om din blogg – men det kanske jag har sagt förr ?

    🙂

    Gilla

    • Mosaik och kakel kan få det att kännas som paradiset, med eller utan souvenirer

      Ja det minns jag att du har skrivit. Kul att du hittade hit via henne.

      Gilla

  9. Svårt att förstå att dessa vackra byggnader är så gamla och så välbevarade. Vilket hantverk! Tänk när kunskap och utbildning för gå före våld och krig – så mycket bättre ett land och ett folk mår då.

    Gilla

Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar