Det är tidig morgon när jag blir upphämtad av Jorge från företaget Barefoot Panama vid mitt hotell. Efter att ha hämtat ett par amerikaner från deras hotell och tagit oss igenom Panama Citys trafik rullar vi norrut. Vägen går längs Panamakanalen och på ett ställe kan vi se hur stora containrar lastas på vagnar. Istället för att båtar ska köra längs kanalen väljer en del företag det här alternativet: En båt lämnar alltså av lasten vid Stilla Havs-kusten och tåget tar den upp till slutet av kanalen där en annan båt väntar för att föra den vidare. Det kostar mer men det sparar tid.
Efter ett kort stopp för toalettbesök når vi Soberania National Park. Där kliver vi ur bilen för att fortsätta med båt på Gatun-sjön. Detta är en del av Panamakanalen och vi passerar dom stora fartygen.
Vårat första mål är att besöka öar som bebos av apor. Man kliver inte iland på öarna utan iakttar aporna från båtarna. Något jag inte gillar är att man lockar aporna med frukt för att dom ska komma närmare. Som om inte det vore nog får vissa passagerare hålla i frukten i hopp om att aporna ska komma och äta ur deras hand. Något jag direkt bestämmer mig för att inte göra. Vi får först se kapuciner och sedan åker vi vidare till en annan ö där vi får se tamariner.
Vi åker vidare genom den vackra miljön när vi ser att en av båtarna har stannat för att titta på något. Vi åker också dit och högt där uppe hänger en sengångare. Det är så pass högt upp att det inte är värt att fota. Det är som en mörk skugga som vi ser klia sig själv.
Vi lägger till vid en brygga och kliver i land. Vi har kommit till en liten by som bebos av Wounaan-folket. Wounaan-folket är ett av Panamas sju ursprungsfolk, och varje folk har sitt egna språk. Dom bor huvudsakligen vid gränsen mellan Panama och Colombia, men alltså även i denna lilla by med 51 invånare. Dom har dock fått anpassa sig eftersom området är en del av nationalparken. Jakt är förbjudet och att hugga ner träd likaså. Så deras hus som traditionellt byggs av trä och med palmblad som tak har fått ändras. Dom har också fått anpassa sig lite efter att ha valt att ta emot turister. Kvinnorna går barbröstade men brukar ta på sig en topp när det kommer besök.
Vi lämnar byn för en kort stund och tar en promenad in i skogen för att titta närmare på några av trädsorterna. Myrorna som går på ett långt led bärandes stora bitar av löv och blommor är svåra att missa.
Vi återvänder till byn där vi får se ett par av folkets traditionella danser. Även om traditionerna i byn består så lever dom numera ett delvis modernt liv. Barnen går i skolan och dom kan ha helt ”vanliga” arbeten. Med båt tar dom sig iland i närheten av busshållplatsen och kan därmed åka in för att jobba eller handla mat i Panama City. Och vissa flyttar ifrån byn.
Innan vi åker ges det möjlighet att handla något av deras hantverk. Jag handlar två skålar som tillverkats av palmblad. Även om byn får en del pengar av företagen för att ta emot oss vill jag gärna bidra med lite mer.
Vi åker sedan tillbaka mot våra hotell men gör ett stopp på vägen ifall någon vill äta lunch. Jorge gör faktiskt ytterligare ett stopp. Vi sitter kvar i bilen medan han går längs skogen och kallar sedan ut oss. Mellan palmbladen syns en överkropp och en arm som håller om en gren. Ansiktet är vänt in mot skogen. Där sover en liten sengångare, omedveten om att den är iakttagen.
Jossu-Soloresenär 
Har upptäckt att somliga inlägg inte uppdateras ordentligt. Men nu ser jag att du är ute på en ny spännande resa. Roligt att se ytterligare en plats som vi inte har besökt eller vet något om.
Det är svårt när man vill se djuren, bästa är att de är i sitt vanliga tillstånd men då kanske turister inte får se dom alls. Mat lockar alltid. Det trädet med de hemska taggarna, ser giftigt ut, vad var det för något. Nu förstår man ordspråket, flitig som en myra.
Ha en fortsatt intressant resa.
GillaGilla
Du kan läsa mer om trädet på Wikipedia under namnet Astrocaryum standleyanum om du är intresserad. Jag såg en med ännu fler och längre taggar, det såg nästan overkligt ut. Jag hade ingen aning om att sådana träd fanns.
GillaGilla
Snacka om kulturkrock – Panamakanalen och dessa gigantiska fartyg och sedan besöket i byn med Wounaan folket. För att inte tala om påhälsningen hos aporna.
Set sistnämnda gillar jag inte alls, precis som du påminner det lite om de drogade schimpanserna som visades upp med turister på bland annat Kanarieöarna.
Bybefolkningen har troligen snabbt fått lära sig att turister har pengar, och att pengar är inte så dumt att ha när man vill leva utanför djungeln och ge barnen en chans att utbilda sig.
Bilden med den lilla pojken på huk är underbar. Han måste nog brås på sin mamma, för han liknar inte pappan som han håller i handen (om det nu var pappan;-)
GillaGilla
Och pengarna lär även behövas i djungeln. För hur ska dom annars få material till husen? Att hugga ner träd går inte. Så genom pengarna har dom även möjlighet att bo kvar, och det känns fint att bidra till det.
Den lilla pojken charmade oss alla. Det var lite svårt att fokusera på dansarna med en sådan sötnos bland dom.
GillaGilla
Det var verkligen skilda världar ni fick uppleva på den här turen. Först den världsberömda Panamakanalen och vad häftigt att få se sengångare, även om de befann sig på lite avstånd. Apor är definitivt inte mitt favoritdjur och speciellt inte när de lockas på det här sättet. Ert besök i byn påminner lite om besöken vi gjorde hos olika folkslag i Namibia. På ett sätt känns det sådär och komma och gå runt i deras enkla by, men sedan får man se det som deras chans att få en inkomst och hos damarafolket som vi besökte hette det faktiskt ”Damara living museum” och då kändes det helt ok. Nu ser vi fram emot fortsättningen på din spännande resa.
GillaGilla
Jag tyckte också att det kändes lite konstigt att gå runt I byn. Men samtidigt tycker jag att det är fint att ursprungsbefolkningen inte isoleras helt, och att det blir för mycket ”Vi och dom”, utan att dom kan samarbeta med panamaner.
Jag tyckte också att det kändes bättre då det verkar vara relativt få som kommer till byn. Dom flesta turer går till Embera-stammen, och jag hoppas verkligen att deras by inte förvandlats till en slags turistfälla.
GillaGilla
Mycket omväxlande fick du vara med om redan här i början. Fint att få se ett fartyg..och så förstås dina fina foton av aporna. Men jag hade nog känt det som du gjorde och inte försökt att mata dem för att få dem alltför nära. Sengångaren då berättar om här i slutet, kanske du fick ett foto av? Spännande äventyr är du verkligen med om. Fortsätt att ha det bra och jag ser framemot ditt nästa inlägg. !
GillaGilla
Nej tyvärr fick jag inget foto av den sengångare heller. Kamouflaget mot grenen var så bra att jag hade svårt att se den. Min guide fick ta sin mobilkamera och zooma in för att jag skulle veta vart jag skulle titta.
GillaGilla
Vilken uupplevelse och vilka fantastiska bilder. Aporna är så söta. Förstår att du blev irriterad på en del turister. Kram
GillaGilla
Vilken upplevelse det måste ha varit.
Ha en fin lördag.
Carin
GillaGilla
Men åh vilka härliga upplevelser och vad häftigt att ni fick se apor så nära. Kramis ❤
GillaGilla
Men åh vilka härliga upplevelser och vad häftigt att ni fick se apor så nära. Kramis ❤
GillaGilla
Wow vilken intressant och spännande utflykt! Så intressant att få träffa människorna där! Fint att komma så när aporna också! Jag verkligen ääälskar apor! 🙂
GillaGilla
Det låter verkligen jättetrevligt på alla sätt. Men blir alltid lite illa till mods när det kommer till djur inom turistnäringen. Som du skriver om aporna, klokt beslut att inte locka med frukt. Tänker också risker för sjukdomar? Rabies och liknande vid ett bett kanske inte är så roligt för turister?
GillaGilla
Jag tänker likadant som du. Det är fint att dessa apor till skillnad från många djur inom turistnäringen får leva i vilt tillstånd och har möjligheten att hålla sig ifrån människor om dom vill, men jag anser att man tar för stora risker. Även om det är förbjudet att klappa aporna. En medpassagerare gjorde det och blev tillsagd av guiden.
Betten, som du skrev, vore ju hemska. Bråttom in till sjukhuset för att vaccinera mot rabies för att förhindra att det utvecklas till en dödlig sjukdom.
Jag tänker även på att aporna kan börja ta folks väskor, och vad kan människor sprida för sjukdomar till aporna? Därför vill jag ha åtminstone lite avstånd, både för min och deras skull.
GillaGilla
Vilken intressant resa du är ute på. OCH vilka kontraster, ja. Panamakanalen mot ursprungsfolkets leverne.
Apor, gillar inte apor, jag hade fått panik där. Det är ett djur som verkligen inte tilltalar mig. Tycker bara inte om dem.
Så fina bilder, älskar den med pojken på huk. Så intressant med dessa byar du får se.
GillaGilla
Jag kom hem igår. Så nu är det dags att steg för steg försöka välja rätt bilder och ord för att skapa inlägg som beskriver det här fantastiska landet.
Apor är jag lite skeptisk till när dom kommer så här nära. Så känner jag nog med alla djur som jag inte är van vid, jag vill ha dom lite på avstånd då dom känns oberäkneliga.
GillaGilla
Gomorron Jossu!
Vilken spännande resa du är på, med många intressanta kontraster 🙂
Jag minns när vi var i Thailand och gjorde lite liknande besök, dels en liten uppbyggd by på pålar ute i havet, Gypsy Island… jag tyckte det kändes lite märkligt och liksom påträngande att vandra runt där även att det var intressant och fascinerande på samma gång, och ja, pengarna behövde dom förstås, men jaa… lite märkligt kändes det.
Samma dag var vi även vid ett tempel där det också bodde apor, och jag blev helt förälskad i dom, kunde knappt slita mig för att gå in i templet. Vi hade bananer att mata dom med, och nog var dom glupska 🙂 Men både jag och barnen var förtjusta, det kan jag lova ❤
Kram och ha en fortsatt underbar resa!
GillaGilla
Jag är hemma nu, full av underbara minnen- och mobilen är full av bilder.
Ja nog känns det lite speciellt och intimt på något sätt att gå in i sådana byar. Speciellt när folk ska ta emot och visa upp sina traditioner och hur dom lever.
Jag hoppas att så länge jag visar att jag är intresserad av deras sätt att leva, visar respekt och tackar och ler så ska dom inte känna sig illa till mods.
Vad häftigt med ett tempel där det bor apor. Djur och buddhistiska tempel- vilken härlig kombo.
GillaGilla
De stora skeppen i kanalen och usprungsbefolkningen en bit därifrån. Det är verkligen ofattbara kontraster men samtidigt fantastiskt att de existerar sida vid sida. Mycket att fundera över här i ditt inlägg, förutom det ovan även aporna och närgångna turister.
GillaGilla
[…] varm i hjärtat när jag tänker på alla upplevelser som jag fick vara med om.Så tack Panama.Tack för besöket hos Wounaan-folketTack för dom taggiga träden med termitbon som jag fick se.Tack för dom fina byggnaderna och […]
GillaGilla