Ett annorlunda sätt att vila i frid

Regnet faller från himlen i Sapanta. Den fantastiska guiden Geta har visst kollat vädret innan avresan för hon har packat med varsitt paraply till oss. Hon tänker då på allt!
Men jag tänker också(ibland) och har packat med ett eget paraply som inte tar så stor plats i väskan.

Vi kliver ur bilen och tar oss mot…. Ni har redan sett omslagsbilden och kanske tänkt ”Jaha, dom ska in i ytterligare en kyrka”. Men nej. Imponeras av kyrkans vackra tak, sänk sedan blicken och se vad som finns utanför kyrkan.

Välkomna till en gravplats som började bildas 1935 av konstnären Stan Ioan Patras. Då började han skapa dom första färgglada korsen och sedan har det bara blivit fler och fler. Här blir inte den döde ihågkommen med namn, födelse- och dödsår utan det handlar om att uppmärksamma personens liv. Efter att en fransk turist utropat ”This is a merry cemetery!” kallas gravplatsen just Merry Cemetery.
Självklart valde Patras att begravas här, intill kyrkan.


Låt oss ta en närmare titt på korsen. På ena sidan avbildas den döde, ofta visar det vad personen arbetade med. Männen avbildas ofta när dom tar hand om gården medan kvinnorna gör handarbeten eller ber. Om ni tittar noga ser ni att vissa även har ett litet foto ovanför sin bild.

Texten är skriven som att den döde talar till en, alltså används jag-form. Vissa är humoristiska, som en där den döde som drack mycket alkohol medan han levde fortfarande påstår sig vara törstig och därför ber besökarna att lämna lite vin vid hans grav.
Och på en gravsten står det om en ond svärmor- översatt till engelska lyder texten:

Underneath this heavy cross
Lies my mother in law poor
Had she lived three days more
I’d be here and she would read
You that are passing by
Try not to wake her up
For she comes back home
She’ll bite my head off
But I’ll act in the way
That she will not return
Stay here my dear
Mother-in-law.



På korset är en kvinna avbildad som har pekfingret uppe och ser ut att skälla på sin svärson. Ska man ta den på allvar eller är det skapat som en kul grej? För den uppmärksamma ser att den sticker ut, texten står inte i jag-form likt alla andra. Och jag vill minnas att Geta berättar att gravkorset flyttats runt, och nu står på en egen plats som för att verkligen uppmärksammas. Jaja, ett leende på läpparna får man av den.
Vissa är betydligt mer tragiska, på den här gravstenen står det bl.a. ”Jag önskar att mina föräldrar får fler barn”


På andra sidan korset har vissa valt att avbilda dödsögonblicket.

Här på hemmaplan har jag blivit inspirerad av gravstenarna. Varför ska mitt liv reduceras till namn, födsel och död? Nej jag vill ha en färgglad gravsten där jag är avbildad när jag drar en rosa resväska. Baksidan ska inte visa dödsögonblicket utan det blir ytterligare en avbildning på mig. Denna gången med marsvin och en brun häst som ska symbolisera Adam. Min favorithäst på ridskolan. Unden den bilden ska det vara en tack-lista med människor och djur som förgyllt mitt liv.
Vad ska det stå på framsidan då? Jag tänkte mig något som ger feel good-känsla och hopp:

Det var många stunder i mitt liv som jag inte ville leva. Minnen av övergrepp, destruktivitet och hopplöshet plågade mig.
Men djuren och sisu höll mig vid liv. Jag belönades med ett liv med skratt, harmoni och många resor.

19 kommentarer

  1. Vilken alldeles underbar gravplats! Även om jag tycker om att strosa runt på våra svenska kyrkogårdar så var det här något helt annat. Tänk att lämna ett budskap till de som kommer och hälsar på och ofta ett glatt sådant! Tack för att vi fick följa med!!

    Gilla

  2. Så där ska det ju vara; levande på något sätt och trots allt…Fantastiskt fint allt detta.

    Din text är fin, Jossu, den ger hopp och det är något man ska dela med sig av trots svåra minnen och upplevelser. Man överlever det mesta och man ska dela med sig av livet. Vi har alla våra sorger på något sätt ..att använda dem på rätt sätt är att tänka som du gör.

    Varm kram!

    Gilla

  3. Jag tycker att the Merry Cemetary är helt enastående. Jag skulle kunna gå omkring timtals där och önskar att jag förstod vad som står.

    När jag dör så ska jag begravas i minneslund. Ingen vet var i minneslunden askan är och man har ingen sten och ingen text, inte ens namn, utan får vila i absolut frid. Om man lämnar sörjande efter sig är det oftast jättefint vid minneslunden och med bänkar och växter omkring. Det känns som ett fint sätt att lämna jordelivet.

    Gilla

  4. Intressant, har aldrig sett eller hört talas om sådana gravstenar. Vilken fin kyrkogård med alla dess vackert målade gravstenar med så fina hälsningar.

    Gilla

  5. Men Jossu, vilken fascinerande kyrkogård! SÅ fin! SÅ annorlunda. Ser på taket på kyrkan också. WOW, då vackert det ÄR. På den kyrkogården skulle jag ha kunnat gå länge. Jag vill kremeras och spridas i havet. Tack för ett fint inlägg med så oväntade gravvårdar.

    Gilla

  6. Fantastiskt vilken plats, där skulle jag gå i timmar och beundra alla konstverk. Fint med meddelanden till de efterlevande.

    Du har en fin text till din sten, och din bild på dej med en rosa resväska, vilken härlig idé, bevara detta till dina anhöriga.

    Jag tror på ett liv efter detta och vill inte stängas in och grävas ner i jorden jag vill vara fri och spridas på vågorna så som min mor, syster och son. Jag kan gå till vilken strand eller hamn jag vill och prata med dem, så vill jag att mina anhöriga ska kunna göra också.

    Gilla

    • Vilken fin tanke. Jag har ju läst om dina höstdopp, så vatten och vågor känns verkligen som rätt plats för dig både i livet och efteråt.

      Gilla

  7. Jag blir alldeles tagen. Så otroligt vackert och gripande. Hoppas verkligen att ni fick gott om tid där för att ta in det ni fick se och uppleva. Inget man hastar förbi, direkt.
    Vilken upplevelse, tack för att du delar med dig ❤

    Gilla

  8. Så vackert! Vilken upplevelse. Älskar att besöka kyrkogårdar, båda hemma och utomlands. Denna skulle jag gärna strosa runt på. Och se till att dina nära och kära får ta del av dina önskningar om gravsten, det kommer bli jättefint! Min pappa har alltid sagt att han vill ha fest på sin begravning, att alla ska fira livet han levt och inte sörja.

    Ha det gott!

    Gilla

Lämna ett svar till Britt-Marie Lundgren Holm & Lars Holm Avbryt svar