Jossu

Allt det vackra framför oss

Alltså älskade Breb… Det tar mig tillbaka till mina barndoms somrar hos mormor i finska Kempele. Grusvägar, hammockar, grönska och boskap. Fast samtidigt är det så totalt annorlunda.
Vi strosar sakta längs vägen och möter då och då vänliga hundar som kommer utspringande från trädgårdarna för att slå följe med oss en bit. Vakthundarna som inte uppskattar att främlingar, och framförallt inte andra hundar, kommer nära deras revir är som tur är fast inne i trädgårdarna. Deras varnande skall ljuder genom byn.
Vi ser en man sitta i sin trädgård och arbeta. Och då är det tur att vi har guiden Geta med oss, som kan rumänska och kan be mannen om lov att ta kort på honom. Han ger sin tillåtelse och jag ser att Geta ger honom en liten slant som tack.

Och här har vi en Maramures stoltheter. Dom vackert dekorerade träportarna. En mindre ingång för människor och en större för hästdragna vagnar, och i modern tid även för bilen. Ofta är det även en bänk utanför, för att dom boende ska sitta ute och socialisera med byns invånare för att på det sättet bibehålla en bra gemenskap. Här och var hänger disken på tork ute i trädgårdarna. Förr innebar ett rött kärl uppe i toppen att det fanns en tjej i hemmet som var redo att hitta en partner och gifta sig.

Vår promenad börjar närma sig sitt slut och vi kliver in i till dom som ska bjuda oss på lunch. Jag anser sällan att en lunch är värd ett eget inlägg, men en lunch i Maramures kan uppenbarligen vara det.

23 kommentarer

  3. Vilken underbar resa du gjort till Rumänien. Har du fixat den helt själv eller är det ett färdigt koncept? För oss som är lite fotonördar är det här sista inlägget ett riktigt ”gottebord”, så häftiga utflykter du varit på.

    Gilla

    Svara

    • Själva Rumänienresan fixade jag själv, och gjorde Cluj Napoca och Bukovina på egen hand.
      Utöver det bokade jag två guidade turer, varav Maramures är en av dom. Och då var det ju bara att följa arrangörens plan. Men det gjorde jag gärna då planen var exemplarisk. Jag fick se allt jag ville se utan att behöva stressa.
      Ja nog är Breb fotovänligt. Där hade ni säkert stortrivts med era kameror.

      Gilla

      Svara

  5. Kära nån, vilket ställe, vilka träsniderier, utkarvningar, allt vad det nu heter..så fint så det egentligen nästan är otroligt. Där finns ingen stress känns det som, där har man tid att göra hantverk som heter duga. Du har verkligen öga för det där speciella i form och färg, unikt osv…

    Tack tack tack!

    Gilla

    Svara

  7. Vilka otroliga konstverk dessa människor åstadkommit när de byggt sina hem, jag är helt överväldigad. Mannen som sitter och flätar korgar (?) ser så avslappnad och bekväm ut med sitt handarbete.

    Gilla

    Svara

  9. Tusen tack för att jag får åka snålskjuts med dig i Rumänien. Frågar mig inte varför men bebyggelsen du visar får mig att spontant tänka på Thailand. Nej, jag har ingen förklaring alls varför…

    Och som hundrädd minns jag besöket på Bulgariens och Lettlands landsbygd på 1990-talet. Där blev jag totalt vettskrämd, och det blir jag nu också. Trots att jag sitter i säkerhet framför en dataskärm;-)

    Gilla

    Svara

    • Jag tänker ibland på hur svårt det måste vara att vara hundrädd. Även i Sverige där vissa låter hunden springa lös och tar för givet att alla känner sig trygga med hundar.
      Tur att du följde med på denna utflykt på säkert avstånd från hundarna.

      Gilla

      Svara

  14. Jag blir alldeles varm i hjärtat av dina foton. Miljöerna och det vackra hantverket sprider ett gammaldags lugn och frid. Det känns som att tiden står still. Så otroligt vackert! Och vilken kontrast mot att ta bussen och tunnelbanan som jag snart ska göra. Ska ha dina foton på näthinnan och drömma mig bort.

    Gilla

    Svara

    • Jag blir också varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på Breb. Det var nästan som en slags meditation att gå där. Och vår fantastiska guide bidrog till det genom att hålla ett lugnt tempo så att det blev ett lugnt strosande.
      En del av mig hoppas att det här får förbli lite av en gömd pärla för turister. För tänk vad hemskt om det började komma busslaster med turister hit och trängas på vägarna.

      Gillad av 1 person

      Svara

Lämna ett svar till Anni Avbryt svar