Jossu

26/1 Utsikt och Favoritområde

Jag har lämnat Plaza de Armas och går tillbaka mot mitt hotell. För snett framför det ligger en 69 meter hög kulle som upplevt en del genom åren. Den har varit en helig plats för ursprungsbefolkningen mapuche, den har varit utsiktsplats åt spanjorerna när dom erövrade Chile på 1500-talet. Och det var där en spanjor, Pedro de Valdivia, grundade Santiago 1541.

Idag är det en park som bjuder på utsikt över husen i Santiago och bergen i Anderna. Tyvärr gör luftföroreningarna att det kan vara svårt att se bergen. Utsikten ska tydligen vara som bäst efter en regnig dag, och jag dök upp under torrperioden. Men jag tycker ändå utsikten var hyfsad. Och framförallt gillade jag vägen upp och ner som bjöd på grönska och skugga.

Jag stannar inte så länge. För det kurrar i min mage och jag går därför ner och vidare till området Lastarria som börjar intill kullen. Det visar sig bli mitt favoritområde i Santiago, så vilken tur att det ligger så nära mitt hotell. Gatuförsäljare finns det extremt många av i Santiago, och likaså här. Men ingen av dom känns påträngande vilket jag tycker är skönt.
Mina kvällar i Lastarria går ut på att beundra byggnaderna och sätta mig ner på en restaurang, eller baren Utopia vars drinkar jag verkligen gillade. Sedan njuta av maten/drycken och vänta och se vad kvällen bjuder på för underhållning. När jag sitter på Chipe Libre, en restaurang som serverar mat från Chile och Peru, så hör jag att mina bordsgrannar prata finska. Deras drinkar ser goda ut så jag frågar på finska vad det är för något. Och sedan pratar vi vidare med varandra under hela middagen. Vi delar med oss om restips och dom berömmer mig för att jag har så bra kunskaper i finska språket trots att jag aldrig bott i Finland. En riktigt trevlig kväll.
Blir man inte underhållen av sina bordsgrannar så finns det folk som kommer och uppträder för restaurangens gäster. Ett kort nummer i hopp om att få pengar innan dom går vidare till nästa. Jag får se allt från ett band i traditionella kläder som sjunger på spanska till en drag-queen i blond peruk som bjuder på en dansshow.
Och att titta på folket som passerar blir jag aldrig trött på. Det är ett bohemiskt kvarter som verkar locka hbtq-personer och alternativt klädda. Så att titta ut på gatan är som en liten modevisning där man får se alltifrån turist i ”I love NY”-tshirt till lokalbo med turkost hår och punkiga kläder. Lastarria bjuder på en härlig blandning med andra ord, och det är nog det som gör atmosfären så underbar.

Det enda problemet är, som alltid i turisttäta områden, ficktjuvar. Men restaurangerna gör sitt bästa för att skydda gästerna. Vissa skriver på menyns framsida eller på en skylt att man ska hålla koll på sina värdesaker. Och på en restaurang säger servitören till någon som lagt sin mobil på bordet, som står precis vid gågatan och därmed är ett lätt byte att lägga ner den i väskan.
Ficktjuvar eller ej. Lastarria är underbart i mina ögon.

15 kommentarer

    • Jag är hemma sen en tid. Kanske lika bra med tanke på bränderna som blossat upp en bit ifrån. Men visst hade det varit härligt att vara kvar i solen.

      Gilla

      Svara

  2. Tack för dina bilder, som alltid är intressanta att titta på, tycker jag. Det var en fin väg upp på kullen med den stora gigantiska busken med ljusblå blommor, Blyblomma. Den har jag aldrig sett så utan bara i kruka.

    Gilla

    Svara

  3. Tänk ändå att luftföroreningarna är så stora att utsikten förändras. Skrämmande men fint att du ändå kunde njuta av utsikten. Härligt att du kunde prata finska med dina bordsgrannar, språk är en verklig tillgång. Kan du spanska också? Du tar fina foton och Lastarria ser ut att vara en fin stad att leva i . Har den något med gruvor att göra, vill minnas att jag har läst om det någon gång i forntiden.

    Gilla

    Svara

    • Anderna bidrar till att det blåser mindre i Santiago vilket försämrar när det gäller luftföroreningar. Men å andra sidan har kanske staden fördel av det när bränder härjar. Valparaiso och Vina del Mar vid kusten är betydligt blåsigare och trakterna där omkring verkar ha drabbats hårt av bränderna senaste tiden.
      Min spanska är ytterst begränsad. Jag läste spanska i två år på gymnasiet och insåg i Santiago att jag inte hade en aning om vad toalett heter, och kan inte minnas att min lärare någonsin lärde oss det. Men ordet för kyckling, ”pollo” har åtminstone fastnat i mitt huvud och ”la cuenta por favor” så jag kan betala på restaurang.
      Det går en gata genom kvarteret som heter Jose Victorino Lastarria. Han var en författare och politiker, men vem vet ifall hans släktingar var i gruvbranchen och att du därför känner igen det.

      Gillad av 1 person

      Svara

  4. Så fint, och vad kul att du hittade finska bordsgrannar. Har varit i grannlandet Argentina för länge sedan och kan tänka mig att Chile är minst lika häftigt!

    Gilla

    Svara

    • Jag har bara besökt Buenos Aires men älskar det, precis som jag älskar Santiago. Samma underbara atmosfär och vackra arkitektur. Och båda länderna har ju fantastisk natur i och med bl.a Anderna och Patagonien.

      Gilla

      Svara

  5. Vilket ställe du hittade att sitta och mysa på om kvällarna. Härligt när det är liv och rörelse och man bara kan sitta och njuta av allt runt omkring.
    Kul att du fick finska bordsgrannar en kväll med.
    Ha en ny bra vecka nu.
    Carin

    Gilla

    Svara

  6. Vilket häftigt område du hittade och bevilja fina foton du tagit. Vilken tur att detta område dessutom låg nära ditt hotell. Kul också att hitta bordsgrannar från Finland som du kunde prata med. Språk är ju verkligen en tillgång!
    Av sydamerikanska länder har jag bara besökt Ecuador och eftersom det är tjugo år sedan har det säkert hänt massor men vad jag tyckte om det.

    Gilla

    Svara

  7. Fantastiskt fina bilder som verkligen ”skvallrar” om den lokala atmosfären i Santiago. Det där med ficktjuvar är ju egentligen inte specifikt utmärkande för Sydamerika. Det gäller här hemma i Stockholm också, speciellt under sommaren. Sunt förnuft gäller väl överallt i världen.
    Gillar att du ”täcker” det gamla, nya och bohemska Santiago. Att titta på människor och deras beteende samt olika framträdanden är 50 procent av en semester. De andra 50 procenten är mat;-)

    PS. Har du ätit ekorre. Det lär visst vara en peruansk specialitet, men… DS.

    Gilla

    Svara

    • Så är det. Sunt förnuft behöver man ha överallt, men kanske skruva upp det lite extra i t.ex Sydamerika i jämförelse med Sverige.

      Nej jag är ganska mesig när det kommer till mat. Så jag nöjde mig med fläskkött på den chilensk/peruanska restaurangen. Dom hade som tur var inte marsvin på menyn. Det ska visst också vara ganska vanligt i Peru.

      Gilla

      Svara

  8. Vilka härliga bilder.
    Skönt att gautförsäljarna inte är allt för påträngande.
    Snällt att de försöker varna angående ficktjuvar.
    Ha det så bra

    Gilla

    Svara

Lämna ett svar till JoY Avbryt svar