Nog för att det är magiskt att gå upp tidigt och se en stad vakna till liv men det är även något magiskt med kvällar. Det blir ofta så där skönt svalt, sevärdheterna man besökt under dagen blir nästan som nya byggnader i mörkret och folkmassorna samlas på nya platser. I Bangkok drogs många till Chinatown, precis som jag. Ett Mecka för billig streetfood, som såg mer eller mindre lockande ut. Jag fegade och köpte säkra kort som kyckling med ingefära och gudomligt goda dumplings.
Längs kanalen åkte upplysta båtar, Wat Arun lyste upp och portarna till dom mest kända templen var stängda. Men bakom murarna anade man ändå vilken prakt dom döljer sig där inne.
Intill metrostationen Petchaburi var det också livat. Här brukade jag handla med mig en smoothie att dricka längs vägen till mitt hotell. När jag väl kom på rätt väg alltså. Jag vet inte hur många gånger mitt dåliga lokalsinne gjorde att jag gick över varenda väg på korsningen tills jag gått i en cirkel och var tillbaka där jag började. Men till slut kom jag på vilken väg jag skulle gå för att komma till mitt hotell.
Jossu-Soloresenär 
Vilka lockande härliga bilder från Bangkok, staden vi aldrig besökt. Visst är städer speciella när mörkret faller och alla belysningar tänds.
Bilderna påminner lite om Chinatown i Kuala Lumpur som jag besökte för ca 15 år sedan.
GillaGilla
Så häftigt, jag har varit i Bangkok, men aldrig Chinatown.
GillaGilla
Vackra bilder som alltid och vilket myller av folk och motstånd och vackra byggnader.
Carin
GillaGilla
Fina bilder som förmedlar stämningen i Bangkok. Det är nog bara otur när man blir sjuk av just den maten, streetfood. Våra vänner tordes inte äta av streetfood, dom gick in på ett fint hotel och åt skaldjur som låg på is och som dom fick välja ut. Jösse så sjuk han blev och hamnade en vecka på sjukhus i Bangkok med dropp osv.
Trevlig helg
GillaGilla
Åh fy, stackaren. Så länge det inte är som på Zanzibar där jag såg flugor surra runt och sitta vid maten så äter jag gärna streetfood. Det är både billigt och gott.
GillaGilla
Jossu, jag märker att det är längesen jag var här inne hos dig. Och så mycket du har skrivit och varit med om. Nu ska jag, mitt i mitt språkliga portugisiska liv skriva Jossu med stora bokstäver som en påminnelse om kvällsläsning innan John Blund tar över. Vi ses igen, snart! Tusen tack för fint inlägg, som vanligt.
Karin, på väg att bli portugis
GillaGilla
Välkommen tillbaka hit Karin! Ja har man fullt upp med att lära sig ett språk och allt annat som hör till vardagslivet blir det lätt att både bloggläsandet och skrivandet blir lidande. Jag önskar att jag hade mer tid så jag kunde läsa bloggar varje dag, men så ser det inte ut i dagsläget. Förhoppningsvis blir det av under min resa till Mexiko om 1,5 vecka.
Stort lycka till med din fortsatta resa mot att bli portugis, och hoppas att du får en trevlig kvällsläsning.
Kram Jossu
GillaGilla
Googlade efter förra inlägget på Gaillac och kom till att det finns i Frankrike.
Jag läser din blogg baklänges och nu är vi i Bangkok.
Men jag kanske förstår sammanhangen snart 😀
GillaGilla
Här har du besökt en värld jag bara sett på bild och så lyckas du förmedla så mycket känsla i inlägget. Oj, så svårt jag skulle haft att låta bli alla dessa skaldjur! Jag som blev magsjuk av musslor på en fransk restaurang … aldrig kan man vara helt säker.
GillaGilla
Vad tråkigt med din magsjuka. Jag oroar mig mer för dessa gatustånd än restauranger, men som du säger kan man aldrig vara säker.
GillaGillad av 1 person