Staden som fångade mitt hjärta

Jag var så nöjd med min Kappadokientur att jag bokade en till utflykt hos ExcursionSide. Denna gången en dagstur där man fick upptäcka på egen hand, vilket jag ju älskar.
Bussen hämtar upp mig utanför mitt hotell och cirka en timme senare kliver jag av i Antalya, inte långt ifrån Gamla stan. Dom som vill åka till Antalyas linbana stannar kvar på bussen och körs dit samt tillbaka. Så man kan lägga upp dom 5 timmar vi har tillgodo i Antalya som man vill. Bussen har släppt av oss utanför en butik på andra sidan gatan från en fin moskè. Vi får varsitt litet papperskort som ger oss rabatt i butiken och som har en liten karta med butiken markerad, så att vi ska kunna hitta tillbaka.

Ett litet problem bara, jag oroar mig för att batteriet i min mobil ska ta slut. Jag tänkte till och lämnade den på laddning i hotellrummet tidigare på morgonen när jag gick för att äta frukost. Men sedan slutade jag tänka till och insåg inte att när jag tog ut kortet ur hållaren på väggen så stängdes ju strömmen av.

Men alla problem känns som bortblåsta när jag går längs vägen och tittar ut över staden, havet och bergen. Side i all ära, men när jag såg dessa vyer föll jag pladask för Antalya.


Jag går en sväng nere i hamnen och handlar en välbehövlig glass och dricka, för det är en riktigt varm dag. Medan jag äter och dricker tar jag tillfället i akt att vila benen innan jag går upp igen och vidare mot Gamla stan. Jag passerar ett gäng katter som latar sig i skuggan och gläds åt att se vattnet och maten som ställts ut åt dom. Jag går in till Gamla stan genom Hadrianusporten som byggdes på 300-talet e. Kr, och fotar den från båda hållen innan jag ännu en gång sätter mig ner för att vila benen och ta mig tid att beundra detta historiska, välbevarade verk.


Promenaden fortsätter in i labyrinten av gamla charmiga hus. Först försöker jag ha koll på vart jag är och hur jag ska kunna hitta tillbaka, men tillåter till slut mig själv att bara strosa runt och ”gå vilse”. Jag har ju Google Maps och dessutom har jag kommit fram till havet nu. Så då kan jag räkna ut åt vilket håll jag ska gå. Jag lämnar havet och går in bland gatorna igen, målmedvetet går jag åt rätt håll.

Men rätt håll är visst inte rätt håll. Så jag vänder tillbaka till havet igen. Men havet ligger inte där det ska. Hur jag kan misslyckas att hitta rätt trots Google Maps? Inget är omöjligt som Gunde Svan har lärt oss.
Slutligen ligger havet och den bekanta hamnen där framför mig. Inte den vägen jag hade tänkt gå, men därifrån hittar jag åtminstone tillbaka till bussen så att jag är där i god tid. Det känns vemodigt att lämna Antalya. Jag hade velat spendera flera dagar där.
Batteriet i telefonen håller än och jag hoppas att den ska tillåta mig att fota vid vårt nästa stopp. Dit vi kommer i nästa inlägg.

19 kommentarer

  1. Vad häftigt det såg ut, förstår att du gillar stället! Jag har aldrig varit i Turkiet, men de verkar vara förtjusta i katter där får jag intrycket av? Det är så himla sympatiskt tycker jag. 🙂

    Gilla

    • Jag det är väldigt fint. Så jag tror inte att det går någon nöd på katterna förrän dom blir sjuka. För då undrar jag om någon tar ansvar för att hjälpa dom, och betala för det.

      Gilla

  2. Inte svårt att gilla det man ser, den fjärde bilden med hav och bergen återvände jag till ett par gånger. Otroligt vackra och bevarade byggnader, paraplyer som ger skugga är påhittigt och roligt
    Så fint det är ordnat för katterna, jag såg något liknande på Madeira.

    Gilla

  3. Så otroligt fina bilder! Jag har bara åkt buss igenom Antalya och nu ser jag att jag måste se till att besöka den staden också i framtiden! Jag bodde i Kemer när jag var i Turkiet och där var det också otroligt fint och det fanns massor att upptäcka. Ser fram emot ditt nästa inlägg! Stor kram 🤗💖

    Gilla

  4. Tack för dina fina bilder som ger mig en påminnelse hur det såg ut där. Många år sedan jag var där tillsammans med min mor. Den lilla hamnen är så fin.

    Gilla

  5. Vilka vackra bilder från en färgglad härlig stad. Antalaya har jag aldrig besökt men det ser riktigt mysigt ut!

    Gilla

  6. Så fint där är – jag förstår dig verkligen och ser redan fram emot nästa inlägg! Gillar speciellt fotot med bergen på andra sidan bukten. Och det på de färgstarka husen. Och Hadrianus port. Tänk, en dröm jag haft sedan tonåren är att vandra längs Hadrian’s Wall i Storbritannien. Kanske nästa sommar?

    Gilla

    • Det var min favoritvy. Jag hade velat komma närmare bergen, men det var åt motsatt håll från Gamla Stan så tiden räckte inte till. Det låter som en fantastisk dröm. Hoppas att den slår in.

      Gillad av 1 person

  7. Vilken fin vandring i Antalya. Jättefina bilder!Har varit här ett par gånger för länge sen och kände igen mig i några miljöer. Ingen stad jag fastnade för så där jättemycket, men dina bilder är vackrare än vad jag tyckte stan var. Kanske var det mest efterhängsna försäljare som störde mig en hel del.

    Gilla

    • Försäljare kan verkligen försämra upplevelsen. Jag hade knappt några som sökte kontakt med mig, vilket nog bidrog till att jag gillade staden så mycket.

      Gilla

Lämna ett svar till Ditte Avbryt svar