Andra dagen och hemresa

Efter att ha sett luftballongerna körs vi tillbaka till hotellet där vi får ta för oss av frukostbuffèn innan det är dags att checka ut. Jag är inte alls glad över att säga adjö till mitt rum som jag blivit så förtjust i, men samtidigt är jag nyfiken på vad dagen har att erbjuda.
Vi tar ett kort stopp vid en utsiktsplats där jag hade kunnat stå hela dagen. Så otroligt vackert.

Bussen kör oss vidare till Pigeon Valley. Här släpper guiden oss fria och säger åt oss att vara på bussen efter en kvart. Han fick hämta ett par stycken som glömt bort tiden när dom shoppade i souvenirbutiken, men annars var faktiskt alla på plats i tid.
Här och var i Kappadokien finns dekorerade träd. En del luftballonger hänger i träden förstås, men mest dessa blå dekorationer(som ni även kan se på den översta bilden i mitt inlägg). Dom ska symbolisera ögon som håller vakt, en beskyddande amulett så att säga.

Nästa gång bussen stannar är det framför en byggnad. Det är inte många meter från den till dörren så det borde inte vara några problem att få med sig hela gruppen- kan man tro.
Men mitt fokus går från ”följa med” till ”Oh, en toalett” och sedan har jag och en till lämnat gruppen. Med tömda blåsor går vi in i byggnaden där guiden letat efter oss och undrat vart vi tog vägen.
Det här är ännu ett sådant stopp där vi ska lockas att handla. Men nu är det ett stopp i min smak- provsmakning av godsaker. Rostad majs, turkisk konfekt, torkade frukter, kaffe, bitar av dom där ”korvarna” jag såg så ofta i Georgien som är valnötter täckta med druvsaft(och som jag fotat här nedanför). Jag provsmakar så mycket att jag inte har samvete att gå därifrån utan att handla lite. Vilken ursäkt att handla godsaker va?


Alla är med och bussen kör vidare till en riktigt fin plats. Ja ni har väl redan listat ut det, jag hamnade lite efter emellanåt. Ganska ofta.
Vid ett tillfälle när jag stått lite väl länge vid en kulle och fotat tappar jag bort gruppen. Jag står och funderar på om jag ska välja höger eller vänster, men så hör jag deras röster från höger och kommer ikapp eftersom dom har stannat vid en klippa som vi går in i.

En man öppnar upp sin bostad för besökare för att tjäna lite extra pengar. Här bor han på somrarna då det är varmt nog. Kappadokien har inte det milda klimatet året om som vi förknippar med Turkiets södra kust, på vintarna kan det t.o.m snöa.
Jag som alltid tyckt att min farfars sommarstuga varit den bästa platsen på jorden…
Tänk att ha detta som sitt sommarparadis, att ha den utsikten. I hyllorna ovanför soffan skulle jag ha en Marimekko-skål i varannan glugg och Iittala-ljuslyktor i varannan.

Det är dags för oss att börja bege oss från Kappadokien. Ett sista stopp vid en butik som säljer smycken och andra dekorationer av ädelstenar. Att jag inte ens tog kort där säger allt, mitt intresse var lågt. Men jag spelade nyfiken trots att jag redan visste att jag inte skulle köpa något, sedan smet jag ut och njöt av solen innan vi åkte hemåt mot Side. Där en klar himmel väntade.

Det enda jag reagerat på i efterhand är att alla platser det stod om på hemsidan inte besöktes. Men som ni sett så har schemat varit fullspäckat ändå och tempot bra, så jag kan inte se hur vi skulle ha hunnit med mer. Så jag är jättenöjd med turen. Väl värd tiden, pengarna och klumpen av oro jag kände innan avresa.

19 kommentarer

  1. Det ser ut att vara lätt för att komma vilse där, jag skulle aldrig våga lämna gruppen utom synhåll!
    Vilket sommarboende, det ser fantastiskt ut, jag försökte föreställa mej dina skålar och ljus i de inhuggna hyllorna, kan inte hitta orden.
    Jag har funderat på om guiderna får procent på försäljningen vid dessa stopp vid bodar och små butiker. För övrigt, förstod inte guiden att ge tid för toabesök vid stoppen?

    Gilla

    • Något slags samarbete med butikerna måste dom ha. Men det är nog företaget som gynnas i sådana fall och inte guiden.
      Jo då, vi hade tillräckligt med tid vid samtliga stopp för att hinna med toabesök efter ev. handel.
      Men jag passade på att få mitt avklarat innan så jag kunde provsmaka i lugn och ro.

      Gilla

  2. Det verkar ha blivit en toppenbra bussresa i alla fall. Fast den inte höll vad den lovat.
    Märkligt att inte toabesök var inräknat när ni gjorde stoppen med bussen. Tur att du hittade din grupp i alla fall.
    Vilket boende och så vackert det var inuti.
    Ha en fortsatt bra tisdag.
    Carin

    Gilla

    • Det fanns tid till toabesök på samtliga stopp. Men vi var för ivriga för att vänta till efter att vi handlat klart, som alla andra gjorde.

      Gilla

  3. Oj oj oj – ja, inte säger jag så mycket mera – jag har varit i varenda bild här nu och min känsla av at vara på konstutställning på riktigt; wow så mina sinnen blir fyllda! Du fångar detaljerna på ett tilltalande sätt!
    Tack så jättemycket soloresenären. Fått med mig flera inlägg bakåt också, kommer in här då och då men lämnar inte alltid en kommentar!
    Du reser jag upplever i dina spår!

    Gilla

    • Konstutställning… Där sa du något. Tänk en utställning som visar upp bloggares bilder från resor. Och sedan en sal med blomsterbilder, djurbilder och så vidare.
      Du är alltid varmt välkommen hit för att uppleva, vare sig du lämnar en kommentar eller ej.

      Gilla

  4. Så otroliga vyer och fina bilder du bjuder på! Inte har intresset för Kappadokien blivit mindre precis. Enda smolket i bägaren på utflykter som den här är väl att man måste besöka diverse försäljningsställen med både det ena och det andra.

    Gilla

    • Ja och jag förstår inte varför. Jag tittade efter en organiserad tur i Vietnam för några år sedan och varenda en hade dessa försäljningsstopp. Så jag fick åka på egen hand.
      Det vore väl mer rimligt att några turer är med dessa stopp, så dom shoppingsugna kan åka på den och vi andra kan åka på turer som bara åker till sevärdheterna?

      Gilla

  5. Så fint att komma med på denna sista delen av resan i Kapadokien. Och här i trakterna var jag aldrig så extra roligt att nu komma med dig hit.
    Fantastiska bilder och en fantastisk resa.
    Önskar dig nu fina dagar hemma.

    Gilla

  6. Otroligt fina bilder och det verkar ha varit ett mysigt äventyr! Jag är väldigt imponerad över de inredda klipporna! Tänk så härligt att ha en sådan att smita undan till när man vill vara själv ett tag! Hoppas du får en riktigt fin torsdag! Kramar ❤️

    Gilla

  7. Fascinerande, vad annat kan man säga. Småskrattar åt amuletterna, de blå ögonen. Härligt med denna mångfald som finns.
    Tack igen Jossu, det är verkligen så väl berättat allt av dig så jag känner att jag är med på ett hörn.

    Gilla

    • Vad kul att höra att du känner att du följer med mig på mina resor.
      Dom blå ögonen log jag också åt, vilken idè ändå. Jag hade nog snarare tyckt det varit lite otäckt att ha en sådan hemma stirrandes på en när det börjar skymma.

      Gilla

  8. Vilken sagolik miljö, jag bara njuter av det vackra och annorlunda. Förstår precis vad du menar med skålar och ljuslyktor! Bilden ut genom det höga fönstret är verkligen som i en dröm.
    Kan inte låta bli att undra hur mycket av resans ”påstådda” innehåll som hade kunnat göras på egen hand? Ibland kopierar jag etablerade resors program för att lägga upp sådant jag är intresserad av i min egna takt. Din resa verkar vara en där man skulle kunna göra så, även o man då inte fick komma in på alla försäljningsställen eller (ve och fasa) inte komma in i det vackra hemmet …

    Gilla

    • Ja med en hyrbil hade det säkert gått utmärkt. Hur kollektivtrafiken är i Kappadokienområdet, och om det går att resa mellan sevärdheterna på det sättet vet jag inte.

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Marianne Avbryt svar