Jossu

Strandhäng och en obesvarad fråga

Tänk er en plats indränkt i en doft av solkräm. Där folket går lättklädda för att bättra på sin redan perfekta solbränna. Där man får känslan att morgonrutinen är yoga, en smoothie och sedan ge sig ut bland vågorna.
Välkommen till Bondi.

Jag ”fuskar” efter mitt besök vid aboriginernas hällristningar och tar bussen längs stranden och uppför den långa backen för att spara på krafterna i värmen. När jag kommit en bit på gatan med dom söta husen hoppar jag av och går tillbaka i riktning mot stranden. Efter lite fotande får jag syn på en supermarket där jag handlar på mig lite smått och gott. Både nyttigheter som en smoothie och mindre nyttiga, men ack så goda, fikabröd.

Jag forsätter nedför den långa backen och äntligen är jag tillbaka. Jag hittar en toalett, byter om och går längs vägen som löper längs stranden. På ena sidan street-art och på andra sidan sand och det mäktiga havet. Magiskt.
Längs vägen möter jag ett par polispatruller vilket påminner mig om skjutningen som skedde i december. Det är svårt att tänka sig att en så avslappnad plats där jag och andra går och njuter för fullt för inte så länge sedan var en plats fylld av skräck.
Ett par gånger ser jag en helikopter som flyger över havet. Den cirkulerar så att man ska hinna ta en ordentlig titt på den från stranden. Bakom den en banderoll med siffran 12.
Jag tänkte först att det var antalet offer i terrodådet, och att den flög för att hedra deras minne trots att det ändå gått ett bra tag. Men antalet verkar inte stämma. Så jag får fortsätta att undra vad det var.

Men när jag går ner på stranden och känner sanden mot mina barfota fötter är tankarna på terrordådet som bortblåsta. Jag fångas av Bondis atmosfär- avslappnat och i nuet.
Dom höga, kraftiga vågorna som stundtals kommer gör att jag håller mig ganska nära stranden, med vatten halvvägs upp på låret ungefär. Jag har stor respekt för vatten och vill inte riskera att knuffas omkull av en våg och dras ut. Min försiktighet gör att det blir några sköna och säkra bad. Tillsammans med god mat på stranden, solande och musik i öronen spenderas ett par fantastiska timmar innan jag åker tillbaka mot centrala Sydney.

17 kommentarer

  1. Street-art hihihi söt liten varelse, kanin eller, som metar. Vilken fin strand härliga vågor som skummar, bra att du fick njuta av sol bad. Tror att banderollen med 12, ändå syftar på dödsoffren. Ha det fint.

    Gilla

    Svara

  2. Här har du hamnat i de judiska kvarteren, där det finns en kosher supermarket. Skrattade gott åt ”denture repairs” – hahaha:-) Street arten är helt i min smak:-)

    Är inget fan av sandstränder och ogillar sand mellan fötterna, men jag förstår helt och hållet att kända Bondi Beach måste vara en dröm frö en strandälskare.

    Tror att din helikopter är en ”reklamkopter”. I ditt fall gör den reklam för 12 minuters flygturer över stranden.

    Gilla

    Svara

    • Jag är kluven till sandstränder. Det är en del av kontrasterna jag gärna vill uppleva i ett land och därför beger jag mig gärna till en om den finns i närheten. Och jag har många fina minnen från stränder. Men en del av mig känner mig som en panerad långtifrån platt spätta när sanden klibbar sig fast på kroppen. Så poolen är trots allt favoriten, men stranden är ett måste om möjligheten finns.

      Gilla

      Svara

  5. Det är nästan obegripligt att något så tragiskt kan hända på en härlig strand som den här. En fin stund fick du här och så söt väggmålningen var!

    Gilla

    Svara

  7. Det är en helt fantastisk strand. Jag som älskar sandstränder skulle verkligen trivas där. Det är helt obegripligt att något så hemskt har hänt där, att ett par monster har skjutit oskyldiga människor som firade och hade det trevligt. Ondskan kan slå till varsomhelst.

    Gilla

    Svara

  9. Vilka intressanta kvarter du gick i, ser att BP skriver att de är de judiska kvarteren. Ser Kosherbutiken där. Fy fasiken vilken sorge-beach det blev i december. Men jag kan också förstå att du nu inte märkte något av det. Beachen är ju en klassiker av rang i världen, så jag är glad att du fick några fina timmar där med sol och bad. jag håller med dig om det där med att bada stora hav, ständigt rädd för att sugas ut eller knuffas ner av vågor.

    Gilla

    Svara

  10. Hej min backpacker här i Blogglandia! Vilken globetrotter du är!! Imponerad av dina resor! Härligt att följa med på ditt strandhäng! Bondi ser verkligen magiskt ut… och fint hur du lät nuet ta över tankarna trots det hemska som hänt där.

    KRAM till DIG! Anna

    Gilla

    Svara

  12. Vad bra du skriver!!! Känns som jag läser ett kapitel från en bok. 😀 Och bilderna…superfint inlägg (förutom om den tragiska tragedin). Den blåa himlen gör mig så glad! Spelar ingen roll var på jorden man är, om himlen är blå så är det mesta i livet bra. 🙂‍↔️ Du har kanske skrivit det i et tidigare inlägg, men jag har inte hunnit läsa din blogg ordentligt än, så jag frågar ändå: hur länge var du i Australien? Var det av någon specifik anledning som du ville dit?

    Gilla

    Svara

  13. Jag älskar sandstränder – men det betyder inte att jag gillar att ligga och grilla fläsk. Dina bilder får mig att längta oerhört efter att få kasta mig i (snällare) vågor!

    Men först en vandring längs alla färgstarka hus på gatan. Man blir så glad av färg! Och jag spanade direkt in chokladbutiken …

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar