Från min resa till Venedig i våras. Det är ännu en solig dag när jag hoppar på en båt i närheten av Markus-kyrkan. Efter cirka 1,5 kilometers färd stannar båten för att låta oss kliva av på ön Murano.
Murano är känt för sin glaskonst. Det började redan år 1291 då glasblåsarna inte längre fick verka i Venedig p.g.a brandrisken. Verksamheten flyttades istället till Murano.
Vi får slå oss ner för att se en glasblåsare i arbete innan vi går vidare till en butik fylld av glasprodukter. Tänk vilken talang som ligger bakom allt, och han fick det att se så lätt ut. Vips så hade han skapat en stegrande glashäst. Jag är så imponerad.
Nästa stopp är nästan som en annan värld i jämförelse med Venedig, ön Torcello. Det är tomt på folk och få byggnader. Istället omges man av grönska.
Men det har inte alltid varit så.
Dom första människorna kom hit år 452 för att söka skydd från Attillas invasion. Ön fortsatte att vara en tillflyktsort och en av dom som flydde hit var staden Altinums biskop. År 638 blev Torcello biskopens säte, vilket det skulle fortsätta att vara i över tusen år.
På 900-talet var ön ett mycket starkare handelscentrum än Venedig och man tror att invånarantalet kan ha varit runt 20 000.
På 1300-talet blev vattnet kring ön mer grunt, lagunen förvandlades till träskområden. Det gjorde det svårt att ta sig fram med båt och dessutom ökade förekomsten av malaria. Det gjorde att många människor flyttade till andra öar eller in till Venedig.
År 1689 flyttades biskopens säte till Murano, och år 1797 var invånarantalet nere på 300 personer. Idag bor det bara runt tio personer på ön.
Många byggnader från storhetstiden har förstörts då Venedigborna ville använda byggnadsmaterialet. Men lite finns kvar som ni kan se på bilden, närmast 1100-talskyrkan Santa Fosca och i bakgrunden Santa Maria Assunta byggt år 639.
Öns stillhet tilltalar inte bara mig. Ernest Hemingway spenderade tid på Torcello år 1948 och skrev delar av ”Över floden in bland träden.” Och visst verkar det som Torcello kan ha gett inspiration till titeln?
I nästa inlägg går färden vidare och båten ankommer till den färgglada ön Burano.
Jossu-Soloresenär 
Vilka intressanta och fina platser ni besökte med båten. Glaskonsten är helt fantastisk, och jag imponeras också av glasblåsare. Ön Torcello ser också så vacker och fridfull ut, och den har väldigt intressant historia.
GillaGilla
Murano och Barani skulle jag så gärna vilja besöka. Nu blev det ju bara en utflyktsdag till Venedig där vi bodde några nätter för två år sedan. Nu fick jag ju följa med dig hit, tack för det!
GillaGilla
Jag hade liknande erfarenhet av Venedig innan min resa dit i våras, ett par dagars i samband med en kryssning. Så det var trevligt att kunna upptäcka staden lite mer, och dessutom hinna med öarna.
GillaGilla
Vilka öar ni besökte och det är så roligt när du berättar så mycket om dem med.
Ha en bra dag.
Carin
GillaGilla
Tack. Torcellos historia gillade jag väldigt mycket. Det är intressant att tänka på hur världen förändras, att ön verkar ha varit viktigare än Venedig som vi tar för givet som det stora dragplåstret.
GillaGilla
Murano har jag såklart också besökt. Och sett stegrande glashästar bli till 😉 Men Torcello låter som en dröm, kan man inte köpa sådana där eneuroshus där …?
GillaGilla
Det hade varit något. Tänk att renovera ett sådant hus efter egen smak. Sedan spendera dagarna med att ligga vid poolen, picknick på gräsmattan bland vitklövern, läsa en bok och ibland lyfta blicken för att blicka ut över floden och grönskan… Ja där hade man kunnat vara riktigt avkopplad.
GillaGillad av 1 person
Glaskonst är fascinerande och något vi båda tycker om! Har ett antal pjäser här hemma. Murano kände jag inte till, inte heller Torcello. Kul och annorlunda resmål du tar med mig på. Tack!
GillaGilla
Kul att du ville hänga med. Jag har inte vågat börja köpa särskilt mycket glaskonst, för jag är rädd att det snabbt skulle urarta i alla möjliga figurer och färger.
GillaGilla
Glaskonst är helt underbart, och att se den skapas har alltid fascinerat mig. ALLTSÅ ugglorna. JAG tar veranda en, galet fina!! Ännu unika resmål jag fick hänga med till, tack vare dig. Känner inte till dem alls. vilken vacker dag du fick också vädermässigt.
GillaGilla
Hej Jossu! Venedig står på min Bucketlist! Men det sägs att det är överfullt med turister så jag har backat. Men vilken resa du tar med mig på! Att följa med dig över lagunen, genom Murano och Torcello, kändes nästan som att jag själv satt på båten och såg glasblåsaren skapa konst i luften. Ditt sätt att berätta om platsens historia, både dramatiken och stillheten, gör att jag känner mig nyfiken på att uppleva det själv. Ska ta mig dit!
Tack för att du delar med dig av dina resor och betraktelser! KRAM till dig! Anna
GillaGilla
Vad kul att mitt inlägg fick dig att vilja åka till öarna. Jo att Venedig är trötta på turister är ju känt.
Men väljer du att åka skulle jag rekommendera att åka under låg-eller mellansäsong. Jag var där i slutet av april och visst var det trångt vid platser som Rialtobron och Markusplatsen, men när jag passerade Markusplatsen på morgonen var det nästan tomt.
Och ville jag komma undan turisterna så fanns platser, som Parco delle Rimembranze och gatorna i närheten, som var fridfulla och utan trängsel.
Så jag tycker absolut att du ska åka och njuta av staden och öarna.
Tack för att du ville hänga med. Kram!
GillaGilla
Alltså inte visste jag att det fanns flera öar man kunde besöka i och kring Venedig. Besökte Venedig på 2980-talet och var ärligt talat inte så värst imponerad. Lukten av rutten fisk, en rätt så skitig Piazza San Marco (duvornas fel), torra och tråkiga pizzor, etc. etc. Glaskonsten då och nu är dock densamma. Och jag köpte faktiskt en uggla i en av affärerna (det fanns ju hundratals. Då alltså.
Kul att få stifta bekantskap med grannöarna också:-)
GillaGilla
Hej Jossu!
Så vackert där på öarna!
Glas från Murano känner jag till, och glaskonst är fascinerande 🙂
Min pappa jobbade på Orrefors glasbruk en gång i tiden och jag fick vara där och praoa, väldigt häftigt 🙂 Jag fick tom blåsa en vas 😀
Kram!
GillaGilla
Glaskonst har alltid fascinerat mig och att se på när de blåser fram allt det vackra är en lisa för själen även om omgivningen brukar vara het. Murano kanske vi har här hemma …vi köpte tre vackra konstvaser på secondhand…de kan vara men de kanske inte är. Stämpelmärket är borta med vinden. Så underbara fina ställen du besöker Jossu…jag är tacksam för att ha hittat dig och allt det fina du delar med dig av.
Tack!
GillaGilla
Jag var hos mamma och pappa tidigare och såg en liten Murano-glasfigur jag köpt hem till dom från Venedig för många år sedan. Men glaskonst är fint oavsett vem som designat det.
Jag är tacksam att ha din blogg och ha dig som läsare. Tack!
GillaGilla
Det är vackert att komma ut till öarna, bort från turister även om man själv är en av alla turisterna. Trevlig helg
GillaGilla
Skört som glas, starkt som glas och såglasvackert! Tänk på blåsarens lungor och sinne som formger!! Som du – jag är så imponerad!
Tidshistorien berättar att från all tid som gått sedan det hände eller kom sig – till tiden som vi befinner oss i – fascinerande overklig verklighet. Historia! Murano, namnet är fint.
Tack igen Jossu!
GillaGilla