Som jag nämnde i det förra inlägget hör San Blas-öarna till Comarca Guna Yala som är Guna-folkets autonoma territorium. På plats lär ni få se två sorters flaggor, en rödgul med swastika och en med två armar som håller i en pil och en pilbåge.
Att bo vid havet innebär såklart att fisk är en stor del av Guna-folkets diet, och inkomst då det säljs vidare. Andra viktiga inkomstkällor är kokosnötter, hantverket och såklart turismen.
En del Guna-folk reser till andra städer för att sälja sin fångst/hantverk. På den andra bilden syns en Guna-kvinna på fiskmarknaden och på omslagsbilden syns dom sälja sina hantverk, båda bilderna är tagna i Panama City.
Tyvärr var det ingen guidning under min tur till San Blas. Det var en chaufför som lämnade av oss vid hamnen till en man som hade ansvaret på båtresan. Men för den som vill ta reda på mer om Guna-folket finns ett utmärkt museum i Panama City med gratis inträde- Museo de la Mola.
Men vad är ”Mola”?
Vid det här laget har ni nog noterat kvinnornas färgglada traditionella klädsel. Tygstycket som är runt midjan är det som kallas mola.
Men museet berättar inte bara om klädseln utan även om Guna-folkets syn på världen med t.ex ett universum som består av flera nivåer, Galus- andarnas boningar som vi vanliga människor inte kan se och tron på att allt har en själ.
Tillbaka till San Blas där min själ stortrivs. Jag har nog aldrig känt mig så avkopplad. Tänk en dag i badkläder och barfota. Ingen wifi utan mobilen får bara agera kamera. Inte en bil i sikte. Det är ingen trängsel så när du sakta går längs ön kommer du till ställen där det känns som det bara är du, havet, sanden och palmerna. Det är avkoppling. Det är San Blas.
Vi har lagt till vid ön Diablo, dagens sista stopp. För den som vill stanna längre i San Blas finns flerdagarsturer då man bor i cabanas, alltså någon av alla färgglada bodar. Räkna inte med någon lyx utan sätt förväntningarna på tak över huvudet, någonstans att sova och ett badrum. Det vackra finns där utanför.
På Diablo finns ett par barer där det spelas musik men det ljuder inte så långt bort så när jag går längs ön för att njuta av vattnets olika turkosa nyanser så är det tyst och skönt.
Vi samlas vid bryggan för att kliva i båten som ska ta oss tillbaka. Att lämna paradiset och se fastlandets högra gröna kullar närma sig känns lite vemodigt. Samtidigt som jag älskar Panama City och en del av mig längtar tillbaka dit.
Det väntar en lång bilresa, men nu vet jag att San Blas är värt det.
Jossu-Soloresenär 
San Blas, ett ställe jag aldrig har hört talas om tidigare men vilket ställe.
Du, sanden, havet, himlen och inget Wifi, underbart helt enkelt. Där kunde jag tänka mig vandra längs stranden också. Kanske det blir det nya modet, att inte ha wifi i framtiden. Att komma nära sig själv och naturen är läkande för kropp och själ.
Underbara foton som alltid här hos dig. Färgen på vattnet..turkost, så vackert.
Tack Jossu!
GillaGilla
Det vore ett bra mode, åtminstone på en plats likt denna. Kanske t.o.m att man lämnar in mobilen i receptionen på hotellet för att avstå från den förutom när man hör av sig till anhöriga. Tänk vad en vecka vid havet med bara böcker som underhållning skulle göra.
GillaGilla
Tack tack för din berättelse. Förstår att det var lite vemodigt att lämna dessa öar, som verkligen ser ut som ett paradis. De fina små husen, där skulle jag mer än gärna vilja bo ett tag, tycker om det enkla. Underbart att det inte byggs stora lyxiga resort som förstör naturen. Lycko dig som varit där.
Min vän Magnus, ensamseglaren, som jag skrivit om tidigare. Hans dröm var att segla just till dessa öar och besöka folket. Tyvärr fick han aldrig uppleva den sista seglatsen från Colombia till San Blas öarna. Han blev överfallen och mördad av pirater när han seglade ut från Santa Marta i Colombia. Mordutredningen pågår fortfarande, över ett år sedan.
Trevlig helg
GillaGilla
Jag hoppas innerligt att San Blas ska få förbli så här, att det inte börjar byggas upp stora resorts på pelare över vattnet, som ett slags Maldiverna fast i Karibien. Att det enkla och avkoppling ska få fortsätta råda.
Jag minns när du skrev om Magnus och er kamp för att få rättvisan att segra. Så hemskt att hans liv fick ett sådant avslut.
GillaGilla
Vilken otrolig utflyktsdag! Jag förstår att den är värd varenda mil av den långa resan. Jag har aldrig sett ett så otroligt turkosblått vatten och hela miljön ser alldeles underbar ut. Lite nyfiken på din resa; Hur många dagar var du borta? Bokade du flyg och hotell eller var det något paket? Bokade du utflykter på plats eller hemifrån?
Stort tack för att du tagit med oss på denna underbara resa!
GillaGilla
Havet är verkligen otroligt och det är en fröjd att gå runt på öarna och se hur nyanserna skiftar från knallturkost till så ljust att man knappt ser att det är vatten över sanden.
Jag var borta en vecka eftersom jag inte hade fler semesterdagar, och föredrar korta semestrar med intensiva dagar.
Jag bokade mitt flyg med Ticket och mitt hotell på Hotels.com.
Jag bokade alla utflykter på nätet när jag var nere i Panama, så även om jag tidigt visste vad jag ville se så blev det rätt spontana bokningar.
GillaGilla
Stort tack för att jag återigen fick åka snålskjuts med dig. Det är märkligt att San Blas med dess oförstörda natur kan ligga så nära en industristad och inte minst Panamakanalen som är ju en ”knutpunkt” av rang om man säger så.
Vet inte om jag skulle klara mig utan mobil, men jag har faktiskt aldrig försökt, inte sedan mobilen blev en ”självklarhet” alltså, och det är ju några decennier sedan;-)
GillaGilla
Det ligger inte särskilt nära huvudstaden eller Panamakanalen, och tur är väl det.
Jag kan tänka mig att vara utan mobilen och wifi på ett ställe som San Blas men i en större stad hade det varit värre. Då vill jag ha möjlighet att leta upp sevärdheter, vägen till restaurangen jag vill besöka o.s.v.
GillaGilla
Vilken dag!
Full av intryck och samtidigt lugn och harmonisk i fantastisk miljö.
Det turkosa havet och den vita stranden, några öar och bergen i bakgrunden, magiskt vackert.
GillaGilla
Vilket ställe och det låter fantastiskt skönt, lugnt och vackert.
Och jag förstår att det var värt varenda mil för att komma dit.
Älskar deras färgglada kläder.
Ha en bra söndag.
Kram Carin
GillaGilla
San Blas är helt klart en plats där även min själ skulle stortrivas. Så otroligt vackert det är där, och så lugnt och fridfullt. Guna-folket ser ut att vara väldigt duktiga på sömnad och hantverk. Det skulle vara intressant att se allt dom skapar.
GillaGilla
Så härligt med palmerna och den vita sanden, och värmen man kan känna av ända hit – här som vi bara har +1 grad just nu…
Tänker ofta då jag ser marknader i exotiska länder, hur de öppet säljer fisk och kött och annat från lådor eller något ligger bara på en matta på marken. Så naturligt där och inte vet jag om nån dör utan hygienpass och allt sånt vi tvingas ha här med sterila kärl osv.
GillaGilla
Det har varit sol men kalla vindar hemma i Sverige, så nog tittar jag på bilderna och längtar tillbaka.
Det var en intressant tanke, och där borde ju värmen göra att risken för bakterier ökar. Men eftersom inga förändringar sker och kunderna fortsätter att komma så borde ju folket klara sig bra.
Här är det nog mycket ”säkra före det osäkra” så att det ibland går till överdrift.
GillaGilla
”du, havet, sanden och palmerna” – just så.
GillaGilla