När man ska besöka San Blas-öarna genom en organiserad tur finns det vissa saker man bör veta. Till exempel:
-Vägen dit är kurvig, och då man åker över berg blir det mycket upp- och nedförsbackar. Därmed bör dom som lätt blir åksjuka äta en lätt frukost, och eventuellt ta medicin mot åksjuka. Det meddelas av dom flesta arrangörer.
-Räkna inte med att alla deltagare har läst det.
Efter cirka tre timmars körning, inklusive paus i en kombinerad butik och café dit alla arrangörer verkar ta sina deltagare för att dom ska köpa frukost, tre spy-stopp och en passkontroll där ingen är intresserad av att se mitt pass, så är vi framme vid Karibiska Havet, en del av Atlanten. Där väntar ytterligare en halvtimmes snabb tur med båt. Jag skulle inte säga att jag ångrar mig i det läget, men nog funderar jag på om San Blas-öarna verkligen kommer att vara värt det. Fast å andra sidan, i hur många länder kan man bada i två hav och med så relativt kort avstånd emellan haven? För oemotståndligt för att jag ska kunna avstå det.
San Blas består av 365 öar varav bara runt 50 är bebodda. Vi passerar små öar, många obebodda och några med bara ett eller enstaka hus.
Kan det vänta ett paradis på någon av dessa öar?

Vi lägger till vid en brygga på ön Nugnudub där det finns kanoter, ett par hängmattor uppspända över vattenytan, en bar, toaletter och en liten shop där Guna-folket säljer sitt hantverk.
Guna är ett ursprungsfolk som bl.a. bor på San Blas-öarna som är en del av deras autonoma region Comarca Guna Yala- därav passkontrollen. Regionen är långsmal och sträcker sig längs en del av kusten mot Karibiska Havet. Där bor cirka 32000 invånare.
Jag har oroat mig för att alla arrangörer ska åka till samma öar och att det därmed ska bli trångt. Eller att det bara ska bli korta stopp och sedan vidare till nästa ö. Men vi får en och en halv timme på denna ö, och det är inte alls trångt. Jag märker under dagens gång att dom öar som vi enligt beskrivningen av turen ska åka till ersätts med andra öar. Men som ni ser så blir det bra ändå.
Den avkopplade känslan börjar verkligen infinna sig när jag sakta går runt på ön barfota i bikini och då och då svalkar av mig i havet.





Vi lämnar ön, åker ut på havet och mitt i stannas båten. Vi har kommit till Natural Pool, en plats där det förr fanns en ö men som p.g.a en tsunami för över 100 år sedan sjunkit. Folk hoppar i och trots att vi är mitt ute i havet når vattnet bara upp till höfthöjd. Den som vill får snorkelutrustning och kan ge sig ut för att leta efter sjöstjärnor. Jag stannar i båten för jag känner mig inte trygg med att klättra uppför stegen som hakas fast i båten, speciellt inte när jag är blöt. Stoppet är ändå bara runt en kvart.

Vi åker mot nästa ö där vi även ska inta våran lunch som ingår i utflyktens pris, vilket jag ser fram emot då jag börjar bli hungrig. Men när vi närmar oss så glömmer jag alla tankar om mat, för jag ser det mest fantastiska vatten. Wow, wow, WOW!


Det tar emot att gå och äta lunch när man precis kommit till paradiset, speciellt som lunchen inte är någon höjdare i mina ögon. Man får välja mellan ris, pommes frites och matbanan och till det fisk, kyckling eller vegetariskt. Jag ångrar mitt val av kyckling som jag knappt äter av då jag tycker den är smaklös. Men matbananerna, sallad och bitarna av ananas som vi får mättar tillräckligt.
Som tur är får vi gott om tid även på denna ö. För som jag vill gå, undersöka, bada och fota. Se och njut av Chichime!









I nästa inlägg har jag, motvilligt, lämnat Chichime. Det kommer mer information om Guna-folket, och utflykten fortsätter med besök på ytterligare en ö.
Helt otroligt vackert, verkligen paradiset som du besökte. Vilket vatten, så vacker färg så man häpnar.
Ha en fin söndag och tack för båttrippen du tog med oss på.
Carin
GillaGilla
Åh vilket paradis och vad tråkigt att maten var en besvikelse. Men vad härligt du annars har haft och vilka underbara bilder. Kramis ❤
GillaGilla
Åh vilket paradis och vad tråkigt att maten var en besvikelse. Men vad härligt du annars har haft och vilka underbara bilder. Kramis ❤
GillaGilla
Milde tid vilket fantastiskt paradis! Karibien bjuder verkligen på underbara stränder och vatten. Jag har varit på ett antal karibiska öar, och nu väckte du min längtan att ännu en gång få uppleva något så underbart.
GillaGilla
Karibien längtar man ofta tillbaka till. Dessa öar var dessutom något speciellt då det var små öar, inga hotell utan bara ett fåtal små enkla bodar att sova i och jag tror ytterst få av San Blas-öarna har någon wifi. En plats för total avkoppling. Tänk vad meditativt att sitta på en sådan strand och titta ut över havet och solnedgången.
GillaGilla
Vilket äventyr du varit på! låter så häftigt och exotiskt 🙂
GillaGilla
Det där turkosfärgade vattnet och ibland nästan vitt..sagolikt ser allting ut och jag kunde tänka mig att ligga där på en strand och bara vara..vet du, matbananer måste jag pröva på. Vi har ju mängder av dem här och jag har aldrig ens testat. Nu triggade du igång mig. Tack för det.
Så härligt att du gör den här typen av resor som jag kan hänga med på. Tack för det också!
GillaGilla
Vilken fin miljö det ser fantastiskt ut.
Att tanka energi där vore något.
GillaGilla
Såå fantastiskt vackert, vilket vatten och underbar färg.
GillaGilla
San Blas öarna har jag aldrig hört talas om. Älskar din blogg med alla ”exotiska” resmål som jag faktiskt aldrig har tänkt på, men som jag gärna åka snålskjuts till.
Karibien för mig är Barbados (som jag har varit på), Saint Lucia och Aruba med mera, men San Blas… Paradis är ju bara förnamnet. Fantastiskt vatten, rena sandstränder, palmer – vad mer kan man önska sig. Hade jag varit ”religiös” hade jag nog valt en av öarna som retreat. Synd att maten inte var en höjdare. Kan berätta att den inte var något att skriva hem om på Barbados heller. Dyrt och totalt smaklös.
GillaGilla
Dessa öar hade jag inte heller hört talas om innan. Det är det roliga med att leta dagsutflykter tycker jag, då upptäcker jag dessa platser som tidigare var helt okända för mig.
Vad glad jag blir över att du älskar min blogg, och att du hänger med mig på upptäcktsfärd.
Barbados lockar mig, men det låter som att jag inte bör ha alltför höga förhoppningar om maten.
GillaGilla
Oj, oj, oj vilket paradis! Vilket vatten, så turkosblått att det nästan gör ont i ögonen! Att sen inte lunchen var den mest smakfulla känns nästan som en parentes den här dagen. Tack snälla för att vi fick åka snålskjuts med dig till detta paradiset!
GillaGilla
Med tanke på bilfärden hem var det kanske lika bra att maten inte föll mig i smaken. Även om jag inte brukar bli åksjuk hade den vägen och proppfull mage nog inte känts bra.
GillaGilla
Helt underbara bilder ju!! Man kan känna känslan av att vara där! 🙂 Och skönt att det inte var trångt!!
GillaGilla
Vilken fantastisk resa du gör och vilka underbara ställen du får besöka.
Tack för att du delar med dig av denna underbara utflykt.
Ha det bra önskar Lena från Nya Zeeland.
GillaGilla
Åh. Bara åh. Vilka öar, vilket vatten, vilka stränder. Jag får nästan tårar i ögonen av att se ett sådant paradis. 365 öar, det låter helt otroligt!
GillaGilla
Tänk, en ö per dag så räcker det i ett helt år. Nog är världen fantastisk.
GillaGillad av 1 person
[…] dagen på ön Taboga med sina stränder, blommor och pina colada.Tack för naturen och alla djur. Tack för paradiset San Blas-öarna. Speciellt Chichime som hade den vackraste strand jag någonsin […]
GillaGilla