Här spenderade jag och en svensk kompis ett par veckor hos en vän och hans familj i slutet av 2009, ofta på deras balkong som likt många andra ställen i Aley hade utsikt över Beirut och havet.
Kvällarna spenderade vi ofta vid det Aladdin-liknande caféet som var stängt för säsongen. Ute på deras terrass hittade vi en sittplats med fin utsikt där vi satt och spelade kort.
Strömavbrott tillhörde vardagen. Det skedde i princip dagligen.
Nyåret firade en del araber med att skjuta skott upp i luften. Som tur är firade vi inomhus och såg bara skotten som flygande röda prickar på himlen.
Det här var innan terrordåden började drabba Europa. Och jag minns hur nervös jag blev första gången jag såg beväpnade vakter.
Djurskydd verkade inte existera med tanke på att jag gick förbi en djuraffär där apor satt i små burar.
Så det var en del nytt av vänja sig vid om man säger så, för en då ung och ganska oberest tjej.